Vedeldning - en personlig konst

Minst 600 000 svenska villor värms helt eller delvis med ved. Här lär vi dig elda rätt.

Vedeldning är för svensken mer än en värmekälla. Det finns något romantiskt och historiskt gemytligt över att samlas kring en knastrande brasa. Det är kanske därför det ibland kan vara lite svårt att tänka på något så torrt och tråkigt som ekonomi och effektivitet när det gäller vedeldning. Men det är ändå nog så viktigt, särskilt om man använder vedpannan eller braskaminen som huvudsaklig värmekälla. Men också för dig som gärna tänder en brasa på kvällskvisten i syfte att höja både stämningen och värmen, är det viktigt med god eldningsekonomi. Trenden att elda med ved, som fick sin renässans under 70-talet, ser ut att hålla i sig.

– Det byggs ofta in kaminer i nya hus idag och även vedpannor, öppna spisar och kakelugnar är vanligt. Och ingenting pekar egentligen på att det skulle lugna ner sig, säger Petri Tuomela, teknisk konsulent på Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund.

Ackumulatortank ett måste

Förutom vår långa tradition i landet beror de senaste årens ökning av vedeldning på de statliga bidragen som ges i syfte att stimulera användandet av biobränslen. Effekten av detta hoppas man kunna bli minskade utsläpp av fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten. Enligt Petri Tuomela värms minst 600 000 villor helt eller delvis med hjälp av ved idag i Sverige. I sotningsdistriktens register finns det runt 260 000 vedpannor och cirka 1,2 miljoner lokaleldstäder.

– 20 procent av Sveriges totala energiförbrukning utgörs av biobränsle där vedeldningen är vanligast. Och förutom att det är miljövänligare blir det också billigare än olja och el. Detta förutsätter dock att man har god tillgång till billig ved. För att klara miljökraven installeras till exempel i stort sett idag inga vedpannor utan ackumulatortank. 

 – Köper man en typgodkänd eller p-märkt produkt vet man att dessa uppfyller svenska regler och krav. Typgodkännanden kommer på sikt att försvinna och ersättas med CE-märkta produkter. Det är dock inte alla CE-märkta produkter som passar för svenska klimatförhållanden, varför det är viktigt att förvissa sig om vilket användningsområde den CE-märkta produkten är konstruerad för, berättar Petri Tuomela och fortsätter:

– Specialisthandeln för eldstäder och skorstenar har ofta både bra sortiment och backup samt hjälper till med bygganmälan och sådana saker. De brukar också lämna bra anvisningar på hur man ska elda i just den kaminen eller pannan.

Annons

Enligt David Wiman, vd på Thermia Pelletssystem i Arvika, så har vedeldandet ökat de senaste åren. Men man kan tjäna mycket på att investera i en ny kamin.

– En gammal kamin släpper nog ut 400, 500 grader ur skorstenen och en ny kanske släpper ut hälften. När det gäller nya vedpannor med ackumulator, blir vedåtgången mycket mindre, det brinner effektivare och utsläppet är mindre. Vad man bör tänka på är att ackumulatorer sällan fungerar tillsammans med gamla pannor.

Torr björkved bäst

Sen är då frågan om man ska välja den ofta något billigare blandveden eller den eftertraktade björkveden? Petri Tuomela medger att björkveden är bäst eftersom det har ett högre energivärde än andra nordiska träslag. Men han påpekar också fukthaltens betydelse i sammanhanget.

– Veden ska torka tillräckligt länge utomhus så att fukthalten ligger någonstans mellan 15-20 procent. Det är till exempel bättre och mer ekonomiskt att elda med ett kådrikt träslag som furu med 20 procent fuktighet än med björkved som inte har torkats tillräckligt och som kanske ligger på 50 procent, säger han och tillägger att det också är viktigt med syretillförseln.

– Vid dålig syretillförsel bildas alltid mycket tjära som sätter sig i skorstenen och då kan det finnas risk för soteld.

10 snabba svar om vedeldning

Vilken ved är bäst och vilken är sämst?
Björk har ett högre energivärde räknat per liter än
till exempel kådrika träslag som gran och tall, eftersom björk har en högre volymvikt. Energivärdet i ett kilo björk och ett kilo gran är dock i stort sett lika.

Hur länge ska veden torka?
Minst ett år utomhus, brukar man säga. Sedan ett par veckor inomhus. Tyngre träslag, som bok och ek, behöver dock oftast lite längre torktid. Men detta är lite personligt och känsligt, det finns många som har synpunkter på det här med torktiden.

Var och hur skall man trava veden?
Den ska inte ligga direkt på marken, man kan ha en lastpall eller något under. Sen ska det skyddas från regn.

Kan ved bli för gammal?
Ja, den blir för gammal. Den blir helt enkelt för torr och brinner då väldigt aggressivt och snabbt. Fukthalten ska helst inte gå under 15 procent.

Hur vet man att veden har rätt fukthalt?
Normalt räcker det att följa anvisningen för torkning. Rumstorr ved innehåller cirka 18 procent fukt och rå, nyhuggen ved innehåller i de flesta fall 55 procent. Gör så här; Ta en nyhuggen vedpinne och såga till den så att den väger exakt 1 kilo. 55 procent eller 550 gram av vedpinnens vikt är vatten! Lägg vedträet tillsammans med övrig ved på tork. Efter lämplig tid kan du väga din kontrollpinne igen. När den väger 600 gram, är fukthalten 25 procent. (Viktminskningen i gram är lika med vattenavdunstningen i procent)

Hur ofta behöver man sota skorstenen?
3-5 gånger per år om man har en gammal vedpanna utan ackumulatortank, 2-3 gånger per år om man har en miljögodkänd vedpanna med ackumulatortank. En gång om året om man eldar för uppvärmning i en kamin, braskamin, kakelugn eller dylikt. En gång vart fjärde år om kaminen, kakelugnen och så vidare endast används för trivseleldning. Den exakta fristen bestäms av kommunen, eftersom klimatförhållandena på orten spelar roll för längden på eldningssäsongen.

Fungerar kaminer eller pannor olika bra beroende på vilken ved man använder?
Det tror jag inte. Men man ska alltid följa tillverkarens anvisningar om hur man ska göra.

Hur vet man vilken panna eller kamin man ska köpa?
Rådgör med handlaren om vilken produkt som bäst svarar mot dina behov. När det gäller säkerhetsregler, rådgör med skorstensfejarmästaren.

På vilket sätt är nyare pannor och kaminer bättre?
Det är bland annat längre rökgasvägar i nyare pannor och kaminer, vilket innebär att man får ut mer av veden då inte lika mycket värme försvinner ut. Nyare kaminer har en annan beklädnad som gör dem mer effektiva och pannor med ackumulator gör att värmen lagras bättre.

Vilket är det vanligaste nybörjarfelet?
Det är att man stoppar in för mycket ved. För en vanlig villa är det lagom med två kilo ved i timmen när det gäller eldning i en kamin.

19 december 2005