Det är inte illa marscherat, om jag får säga det själv. Inte bara att få förtroendet att prata med alla er 2,3 miljoner läsare och förvalta uppdraget som husmänniskornas bästa vän. Utan också för att det just är jag som ska få göra en tidning som handlar om huslivet. Jag som alltid har känt mig så nervös inför allt det som ett hus kan dölja.
”Det är fukt i källaren!” klagade jag för min mer luttrade syster Annika när vi hade flyttat in i vårt hus från lägenhet för tolv år sedan.
”Ja, men det är ju alltid lite fukt i ett hus. I värsta fall får ni väl dränera”, sa hon.
”Dränera?!” sa jag, som tyckte att det var ungefär det värsta vi kunde råka ut för.
Nu vet jag bättre. Vårt hus har överraskat oss med jämna mellanrum. Vi blir inte lika förfasade så fort något händer. Det har gått väldigt mycket mer pengar och energi än vad vi hade räknat med.
Men nu har också huset blivit ett resultat av oss. Det är vi som har satt våra spår i varenda vrå och undan för undan gjort det till vårt hem.
För ett hus rymmer både skräck och skaparglädje, både problem och oväntade lösningar. Det rymmer ett helt liv och det vill jag förmedla till er läsare med Vi i Villa.
Men det är inte bara jag och redaktionen som ska göra det. Det som är speciellt med vår tidning är att vi ger er en hel värld av möjligheter. Vi är stolta över alla de företag inom hus- och hembranschen som väljer oss för att visa absolut senaste nytt för er.
Det ska bli roligt att möta er alla. Jag tror att 2010 kommer att bli ett spännande år.
Stina Abenius, ViV nr 1/2010