Krönika: Standby är onödigt energislöseri

Kul att höra om ditt system utan cirkulationspump! Hur är det konstruerat? Vet inte i detalj hur ditt ventilationssystem ser ut. Min kommentar blir därför generell. Om man med självdrag ventilerar ut varm luft utan någon energiåtervinning förlorar man förvånansvärt mycket energi den vägen. Om vi antar att vi i medel har 20 grader inomhus i vårt hus och att årsmedeltemperaturen är 6 grader i Västerås, då blir temperaturskillnaden i medel 14 grader. Vi har ett luftflöde på 64 l/s i frånluften (minimum ska vara 0,35 l/s och m2 boarea = 59 l/s i vårt hus). Värmekapacitivitet i luft är 1000 J/kgK och densiteten för luft är 1,2 kg/m3, vilket betyder att energiinnehållet i frånluften är 14 K*0,064 m3/s*1,2 kg/m3*1000 J/kgK = 1075 W (J/s). Ett år har 8760 timmar vilket gör att energin som skulle ventileras ut utan återvinning under ett år är 8760 h *1075 W= 9419 kWh. Vårt FTX-aggregat återvinner 80% av denna energi = 80%*9419 kWh/år = 7535 kWh/år. Vid drift drar de två fläktmotorerna i FTX-aggregatet 140 W tillsammans vilket ger en årlig energiförbrukning på 1226 kWh, vilket gör att vi netto sparar 7535-1126 = 6309 kWh/år. Två gånger per år ska filtren för frånlufts- och tilluftskanalen bytas. Filtren kostade totalt 1862 kr under 2007. Med en elkostnad på ca 1 kr/kWh under 2007, blev det en nettovinst på 6309-1862 = 4446 kr under 2007. FTX = styrd frånluft (F), styrd tilluft (T) och värmeväxlare (X).

Ja, vår cirkulationspump har varvtalsreglering. I manualen står ”Pumpens lyfthöjd ändras under drift enligt principen: ’proportionell tryckreglering’. Vid denna regleringstyp justeras pumpens kapacitet och därmed effektbehovet efter det aktuella vätskebehovet”. Alltså adaptiv reglering (automatisk anpassning efter driftförhållandena). Pumpen kan även ställas in med fast effekt i tre olika lägen (min, medel, max). Enligt mina mätningar drog pumpen 41 W under tre veckor i juli ifjol, då golvvärmen inte var på. Från 15/2 till 11/3 ifjol var medeleffekten 53 W. Jag har inte mätt effekten då det varit kallt ute, men då borde den ligga nära max mest hela tiden antar jag. Enligt märkskylten drar pumpen som mest 80 W. Hur mycket sparar vi på att ha en varvtalsreglerad pump istället för en med fast effekt? Här är ett grovt överslag. Antag att snitteffekten när pumpen behövs är 50-60 W (uppskattat värde) och att pumpen behövs 265 dagar per år. Antag att alternativet hade varit en pump med 80 W fast effekt. Besparingen blir på 265 * 24 * (80-(50-60))/1000 = 127-191 kWh/år. Genom att sätta en timer på pumpen under de övriga 100 dagarna sparar vi ytterligare 100 kWh/år. Om man sparar något i värmekostnad med varvtalsreglering kan jag inte bedöma. Det känns som ett komplext problem med många variabler att ta hänsyn till. Varvtalsreglering av motorer i industrin skulle kunna spara ett antal TWh/år i Sverige eftersom många motorer går på onödigt hög effekt helt i onödan.

Hej Bengt! Sökte på internet igår kväll om cirkulationspumpar, och fann då att en tillverkare kommit ut med varvtalsreglerade pumpar. De skulle vara mycket bättre än pumpar med fast varvtal sades det, och bättre än 1-2-3-pumpar (är det tre fasta varvtal eller vad?). Tillverkaren hade kalkyler som visade på pumpens låga energiförbrukning (A resp. D för de med fast varvtal). En modell hade en slags adaptiv (?) reglering som anpassade varvtalet efter värmebehovet, och det är just en sådan som du har på din bild! Men din timerstyrning tar ju ner pumpens energiförbrukning ytterligare. Den som har en pump med fast varvtal kan alltså spara ännu mer energi genom att stänga av pumpen sommartid, men starta den då och då för att den inte skall fastna. Vad jag dock saknar är beräkningar på hur mycket man kan spara i värmekostnad genom att ha en bra (varvtalsreglerad) cirkulationspump. Var kan man hitta sådana kalkyler? (Jag har ställt en liknande fråga till Expertpanelen i denna tidning).

Vi byggde en ny villa på 180m2 i två plan 1990. Min ide var att ha ett hus som kunde klara elavbrott mycket långa perioder och att inte använda onödig driftsenergi. Vi byggde då ett vedeldat värmesystem med accumulatortank och självcirkulation utan cirkulationspump. Ett system som fungerat i snart 20 år utan minsta problem och när vi har haft elavbrott så har värmen fungerat perfekt ändå. Dessutom ventilationen eftersom vi byggde med självdragsventilation som också fungerar utmärkt. Två exempel på gammal beprövad teknik hur man kan minska energiförbrukningen för husets drift.

Intressant kommentar. Det finns en skillnad mellan stand-by och utomhusbelysning som man inte bör glömma bort. Jag ser det som att stand-by är ett rent energislöseri. Den energin gör ingen som helst nytta och därför är det väsentligt att få bort detta slöseri. När det gäller belysning så gör den vanligen en viss nytta. Inne i huset är belysning nödvändig. Utomhus är den inte alltid helt nödvändig, men det kan ändå bidra till en viss trevnad och jag kan förstå de som sätter upp belysning utomhus. Det man kan tänka på är att välja en energisnål belysning. Lysdiodlampor har mycket låg energiförbrukning. Man kan också ha ett tidur som släcker belysningen när man ligger och sover och man kan ha ett skymningsrelä som gör att belysningen tänds först när det blir mörkt och släcks när det blir ljust. När vi lät bygga en stentrappa upp till vårt hus satte vi markbelysning i de tre plana partierna. Vi bor ute på landet och här är det kolsvart i omgivningen. Det skulle därför vara riskfyllt att gå i trappan utan belysning. Det blev totalt sex lampor i trappan. Vi valde 12 Volt diodbelysning som är otroligt energisnål. Vardera lampa drar bara 3 W. Det betyder att de sex lamporna bara drar 18 W tillsammans.

Hej, Det är både klokt och vettigt att se över all apparatur i hemmet som står i standby-läge. Men jag tycker att samma diskussion går att applicera på all denna belysning vi uppmanas skaffa inför den mörka årstiden. Är det verkligen vettigt att i samma andetag som man ber konsumenterna stänga av standby uppmana dem till att belysa husfasader och träd under vintern?