Hur vi planerar användningen av marken påverkar vår miljö och hela samhällets utveckling. Förändringarna finns kvar under lång tid och berör ofta många människor. Det nya ska fungera harmoniskt tillsammans med det som redan finns. När man bygger och förändrar markens användning är det många intressen som ska samordnas.
Samhället ställer upp vissa grundläggande krav, som ska uppfyllas när man fattar beslut om byggande och användning av marken. Kommunen ska bevaka att byggherrens önskemål kan förenas med målen för bebyggelseutvecklingen i kommunen, med den kommunala ekonomin och med kraven på den lokala miljön, med hållbar utveckling.
Grannar och andra som berörs av byggherrens projekt vill värna om sin egen miljö och sin fastighets värde.
Ge tillstånd
Det är byggnadsnämnden som ger tillstånd att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder enligt plan- och bygglagen. Det lämnas av i form av bygglov, rivningslov eller marklov.
Bygglov är ett tillstånd att bygga nytt, bygga till eller göra vissa ändringar, bl a inreda någon ytterligare bostad eller lokal. För att anordna eller göra betydande ändringar av t ex upplag, plank och murar krävs också mestadels bygglov (se även under rubriken Uteplatser och friggebodar nedan).
Rivningslov kan man ge för rivning av byggnader, i huvudsak inom område med detaljplan. Rivningen kan omfatta hela byggnaden eller delar av den.
Marklov kan lämnas för schaktning eller fyllning, om man avsevärt tänker ändra markens höjdläge (inom kvartersmark eller mark för allmän plats), samt för bl a trädfällning, i huvudsak inom område med detaljplan.
Förhandsbesked innebär att byggnadsnämnden prövar om man får bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning), d v s om platsen är lämplig för det man tänker bygga. Syftet är att byggherren ska kunna få ett första besked, för att kunna fortsätta sin projektering av bygget. Vid ett förhandsbesked att åtgärden kan tillåtas, är byggnadsnämnden bunden av sitt ställningstagande när man prövar ansökan om bygglov, som görs inom två år. Om ansökan inte lämnas in inom dessa två år upphör förhandsbeskedet.
Byggherrens ansvar
Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren är alltså oftast du själv som fastighetsägare. Det är byggherren som har det fulla ansvaret för att byggnaden eller anläggningen uppfyller gällande bestämmelser och ska också se till att tillsyn och kontroll utförs i tillräcklig omfattning. Det kan alltså vara du som ansvarar för att byggnaden produceras på ett sådant sätt att den får goda kvaliteter. För en rad byggåtgärder krävs enligt plan- och bygglagen ett särskilt tillstånd - bygglov. Bygglovsprövningen gäller lokalisering (placering) och yttre utformning men omfattar inte byggnadernas eller anläggningarnas tekniska egenskaper.
För att få börja byggarbetena krävs normalt också att byggherren lämnar in en s k bygganmälan.
Byggherren och byggnadsnämnden ska vid ett byggsamråd gå igenom bl a vilka åtgärder för tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att man ska kunna anta att byggnaden eller anläggningen kommer att uppfylla samhällets krav. I anslutning till samrådet upprättas en kontrollplan, som beslutas av byggnadsnämnden.
Bestämmelser om byggande i plan- och bygglagen, PBL, anger när bygglov och bygganmälan krävs och handlar om tillsyn och kontroll. Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m och regeringsförordningen till den lagen samt Boverkets bygg- och konstruktionsregler anger bl a de tekniska egenskapskraven på byggnader och anläggningar. Det är byggherren som ansvarar för att kraven blir uppfyllda. Bestämmelserna är samhällets minimikrav på blivande eller ändrade byggnader. Givetvis är det inget som hindrar att man bygger bättre än vad minimikraven anger.
Bygga nytt
En nybyggnad kräver i allmänhet bygglov. Med "byggnad" menar man en varaktig konstruktion av tak och väggar, som står på marken och är så stor att människor kan uppehålla sig i den. Också ett villabygge med rest stomme, husvagn med förtält, carport och husbåt m m har ansetts som byggnader vid bygglovsprövning.
Vill du veta mera, vänd dig till byggnadsnämnden.
Bygga till
Tillbyggnad kräver också bygglov. Med tillbyggnad menar man i plan- och bygglagen att man ökar en byggnads volym, uppåt, neråt eller åt sidan. Att gräva ut och göra en källare är därmed bygglovspliktigt, liksom att bygga in en balkong eller ett uterum, så att man får ytterligare ett bostadsrum.
Tillbyggnad kräver också bygglov! Foto: Sven Berg.
Ändra användning
För att använda en byggnad för ett nytt ändamål behöver man nästan alltid bygglov, oberoende av om förändringen medför några byggnadstekniska åtgärder eller inte. Det måste då handla om en större förändring, t ex från bostad till kontor, men bygglov krävs även om det bara är en del av huset som får ändrad användning.
Ändra utomhus
Om byggnaden finns på ett område med detaljplan krävs bygglov för att ändra utseende på den, genom att byta fasadbeklädnad eller byta material på taket. För att måla om i annan kulör behöver man inte bygglov, om man inte ändrar byggnadens karaktär väsentligt. Även andra ändringar som till stor del påverkar utseendet, t ex att ta upp ett fönster, kräver bygglov.
Ändra inomhus
För ändringar av rumsindelningen eller andra inre ändringar behöver man normalt inte bygglov. Men om ändringen innebär att det inreds någon ytterligare bostadslägenhet eller någon lokal för handel, hantverk eller industri är det nödvändigt.
För en del invändiga ändringar ska ändå byggherren lämna in en bygganmälan, t ex om de berör bärande delar eller avsevärt påverkar byggnadens planlösning. Installation eller en större ändring av eldstäder, rökkanaler, ventilationsanordningar, vatten och avlopp eller hissar kräver också bygganmälan.
Varsamhet mot befintliga byggnader
Ändringar ska utföras varsamt, så att man beaktar byggnadens särdrag (karaktärsdrag) och tar tillvara dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Det gäller både invändiga och yttre ändringar. Det här kravet betyder inte att det är förbjudet att ändra, men ändringarna ska beakta byggnadens förutsättningar.
Det är byggherren som har ansvaret för att kraven blir uppfyllda. Vid byggsamrådet är det lämpligt att byggherren och byggnadsnämnden diskuterar de här frågorna, varsamhetskraven gäller vare sig man krävt bygglov eller inte.
Uteplatser och friggebodar
För uteplatser i anslutning till bostadshuset, med murar eller plank, behöver man inte bygglov om höjden inte överstiger 1,8 meter. Muren eller planket får inte heller sträcka sig mer än 3 m ut från huset och placeras närmare tomtgränsen än 4,5 m. Man får också ordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaken inte är större än 12 m2. Skärmtaken får inte heller sträcka sig närmare tomtgränsen än 4,5 m.
I omedelbara närhet av bostadshuset får man sätta upp högst två "friggebodar" med en sammanlagd byggnadsarea om högst 10 m2 och en största höjd från mark till taknock om 3 m. Byggnaden eller byggnaderna får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 m. 
Hur får jag bygga?
De viktigaste bestämmelserna för byggande finns i plan- och bygglagen (PBL), lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVL), i regeringens förordningar till dessa lagar samt i Boverkets bygg- och konstruktionsregler (BBR 1999 resp. BKR 1999).
Har du frågor när det gäller byggprocessen? Vänd dig då till byggnadsnämnden i din kommun.