I och med att den borgliga alliansen fick sitta kvar, om än lite vingligt, kan man troligen inte förvänta sig några större ekonomiska förändringar för de svenska villaägarna under 2011. I alla fall inte när det gäller bidrag och skatter. Om du inte är garantipensionär vill säga. När Regeringens höstbudget presenterades i mitten av oktober kunde man konstatera att pensionärer utan tilläggspension kan glädja sig åt mer pengar i plånboken genom skattesänkningar. Exempelvis får en 73-årig garantipensionär mellan cirka 1.800 - 2.100 kronor extra, beroende på om man är gift/sammanboende eller ensamstående.
ROT och RUT blir kvar
I regeringens budget fastslogs även att ROT- och RUT-avdragen kommer att bli kvar. Innan valet diskuterades om RUT-avdrag även ska kunna omfatta IT-tjänster i framtiden, men än har inga beslut fattats. Ytterligare en liten, men positiv, förändring som presenterades är att om du funderar på att hyra ut ditt hus får du från och med årsskiftet tjäna 18.000 kronor, mot tidigare 12.000, utan att behöva skatta för inkomsten. Du får dessutom dra av 20 procent av hyresinkomsterna, vilket i praktiken innebär att du kan hyra ut för 22.500 kr per år utan att betala skatt.
När det gäller taxeringsvärdet har regeringen lovat att se över denna skatt. En färsk prognos från SCB indikerar att närmare 50 procent av alla småhusägare kommer att få höjda taxeringsvärden 2012.
Anders Borg och hans regering låter ROT- och RUT-avdragen vara kvar. Foto Carl-Johan FrimanVillapriserna påverkar inte av bolånetak
Från och med den 1 oktober infördes ett bolånetak som innebär att man numera inte kan låna mer än 85 procent av köpesumman när man köper nytt hus. De flesta mäklare bedömer att detta inte kommer att påverka huspriserna mer än ytterst marginellt. Enligt en färsk Sifo-undersökning säger endast en så liten del som sex procent av villaägarna att detta påverkar deras beslut att flytta eller renovera. Däremot kan det nya lånetaket göra det svårare för den som köper sitt allra första hus att klara finansieringen.
Rörliga räntan förväntas höjas
För villaägaren är det räntan och energipriserna som påverkar ekonomin mest. Eftersom de flesta villaägare har lån på huset är räntan en viktig ingrediens i villaekonomin. Ofta har man flera lån, både till fast och rörlig ränta, och det är den rörliga räntan som kan ge både glada överraskningar och smärre chocker i plånboken.
Den första september 2010 höjdes reporäntan (den ränta marknadens banker lånar av Riksbanken till) till 0,75%. Detta innebär att de kommersiella bankerna höjer räntan på de rörliga lånen, men det är också en indikation på att Sverige är på väg in i en högkonjunktur. I Regeringens tidigare budget (april 2010) räknade man med att Riksbanken väntas höja reporäntan i takt med att inflationen stiger,. I december 2011 förväntas reporäntan ligga på 2,25 procent, i slutet av 2013 runt 4 procent.
Varm vinter ger sänkta energikostnader
Under första halvan av 2010 var energikostnaderna höga för villaägarna eftersom det var en ovanligt sträng vinter. Hur vädret blir framöver är omöjligt att spekulera i, även om de senaste tio åren enligt SMHIs statistik generellt varit varmare än normalt. I Energimyndighetens korttidsprognos (augusti 2010) kalkylerar man med att 2011 och 2012 kommer att bli fyra procent varmare än jämförelseåret 2007. Som villaägare kan man väl då bara hoppas att temperaturhöjningen främst kommer att märkas vintertid.
Lästips:
Få bättre koll på privatekonomin med nya boken "Kulor Cash & Kosing - konsten att få ut mer av sina pengar" av M Andersson, C Söderberg, F Kullberg. cirka 200 kr, Ica Bokförlag.