Det är samma sak varje år. Plötsligt en blånande vårvinterdag värmer en pirrande känsla våra frusna själar. Snödroppen har slagit ut! Den lilla vita klockan darrar vid minsta vindpust, men trotsar envist snö och frost för att berätta att våren är på väg.
Snödroppen är en gudagåva till mänskligheten. En enda som tittar upp ur den frostiga vårmyllan är förtjusande. Ett helt hav en andlös syn. Den kan vara litet trögstartad och det kanske inte blir så många första året. Men efter några år har moderlökarna förökat sig och de blir fler och fler. Ett knep att sätta fart på snödropparna är att lägga dem i ett glas med ljummet vatten natten före planteringen. De trivs i mjuk mullrik jord, speciellt i lundmiljö under buskar och träd. Där kommer deras rörande näpenhet speciellt till sin rätt.
Lika ”morgonpigg” är vintergäcken som resolut ”sopar” bort snön där den vill blomma! Där vintergäcken trivs bildar den med åren solskensglada mattor. Men den är litet kräsen. Vill absolut inte bo i en gräsmatta men gärna i öppen jord i buskage, där man inte gräver och rotar i jorden.
Lättsam krokus
Tacksamma och lättodlade tidiga lökväxter är krokusarna. De trivs nästan överallt utom i mycket torra miljöer, blommar generöst redan första våren och förökar sig med sidolökar och självsådd. Först på plats brukar snökrokusen vara. Den sprider sig snabbt och villigt och är idealisk om man vill ha ett blommande hav i gräsmattan. Eftersom den kommer upp så tidigt så är har bladen hunnit vissna ned när det är dags för första gräsklippningen, vilket är viktigt.
Varför den bedårande snöklockan, även kallad klosterlilja, är så sällsynt i trädgårdarna är ett mysterium. Underbar är ett ord som knappt räcker till! Men om man sett ängarna fulla med snöklockor i Wadstena klosterträdgård så är man förlorad. Dit infördes den från Rom av Den heliga Birgittas trädgårdsmästare och har genom århundradena spritt sig till enorma fält. Snöklockan liknar snödroppen men har större bländvita blommor med en limegul prick i spetsen på varje kronblad.
Förförisk tulpan
De botaniska tulpanerna är också en tidig glädjekälla – tyvärr också för rådjuren! Men du kan nöja dig med att sätta ett fång på en enda plats så att det är lätt att passa dem. De är i allmänhet lägre och gracilare än senare storblommiga hybrider. Men förföriska! Violtulpanen i rött-violett lyser på långt håll. De pyttesmå sorterna ’Little Beauty’ och ’Lilliput’ är bara decimeterhöga men blommorna är som rubiner. Småväxta men iögonenfallande är också flocktulpanerna som sprider sig i rasande fart. Till de tidigblommande arterna hör också rosttulpan, dvärgtulpan och näckrostulpan. Det brukar stå botaniska tulpaner, eller vildtulpaner, på förpackningarna.
Ivrig iris
De tidiga irisarna är så ivriga att de ofta öppnar sina smyckeskrin i snön och visar upp sina utsökta juveler till blommor. De ska beundras på nära håll, vilket man kan göra om man sätter den under takutsprånget intill husväggen, gärna i söderläge. Det är idealiskt eftersom lökarna vill stå torrt efter blomningen. Det är en förutsättning för att de ska överleva att de inte utsätts för fukt under vintern. Annars är de härdiga nästan överallt. Tidigt blommande irisarter är regnbågsiris, våriris, snöiris och vintergäcksiris. Två pärlor är sorterna ’Katharine Hodgkin’, ljust syrenlila med skira mörka ränder över gul mitt, och mörkvioletta ’George’.
Vänta inte med att plantera smålökar. De ska till sängs bums. Även om de är riktiga tuffingar så behöver de finna sig tillrätta i jorden innan frosten kommer. Och de blir glada för en värmande filt av torra löv över planteringsstället. De kommer att tacka dig med ett glatt God morgon när våren väntar runt knuten!