 |
Hallon är populära igen. Delvis kan det bero på att vi nu har tillgång till svenska virusfria plantor. Vi har också blivit medvetna om värdet av egenproducerad mat med högt näringsvärde. Hallon fyller högt ställda krav, och så är de så goda!
Börja med att förbereda jorden. Plocka bort flerårigt ogräs och bruka in stallgödsel och kompost. Du kan också använda löv, halm, barr, spån och dylikt direkt i jorden. Tillsätt en näve benmjöl eller mer i botten av planteringsgropen, för att rötterna ska stanna kvar bättre och skottsättningen minska.
Köpa och plantera
Det gäller att välja friska och livskraftiga plantor i trädgårdsbutiken eller plantskolan. Fråga efter svenska, virusfria och krukodlade hallon, för de är mer livsraftiga än de barrotade plator, som man krukat in inför försäljningen. Du slipper också den besvärliga rotrötan om du köper svenskodlat.
Det finns många sorter att välja mellan. Tar du en av varje sort befruktar hallonen varandra och bären blir större.
Kontrollera att jordklumpen i varje kruka är genomrotad och fast. Beskär då inte skotten vid planteringen, annars skadas roten lätt och det blir inga bär nästa sommar (eller senare, om det är hösthaallon). Skulle du ändå välja att köpa inkrukade plantor måste du däremot beskära skotten, för att inte roten ska torka ut.
Bästa planteringstiden är sommaren. De vissna skott, som burit bär förra året , klipper du ner vid roten. Uppväxande skott kommer att ge skörd nästa år. Skulle några av skotten ha mörkvioletta fläckar bör du ta bort dem. De är angripna av en svamp och klarar ändå inte vintern. Plantera i lucker jord och vattna rikligt, så att jorden sjunker in mellan rötterna.
Krukodla gärna
Har du inte möjlighet att odla hallon på friland, kan du placera plantorna i 10 - 12 l kärl med lufthål i botten. "Jorden" ska då vara ljus luftig torv med kompost av löv, halm, bark, tång och träflis och 2 - 3 kg iblandad sand och granulerad lera (näckroslera). Det går också att tillsätta träaska, men i små nängder, och ett par nävar benmjöl i varje kruka. Hallonen är kalkskyende.
Glöm inte att gödsla! Kogödsel i säck brukar inte ha så bra kvalitet, så slösa med den. Hönsgödsel är bra, men har högt fosfortal.
Inför vintern tar du ut jordklumpen ur krukan och placerar den t ex under en vintergrön buske. Täck den med löv och granris.
När du planterar om klumpen kan du dela den med en vass spade i fyra bitar och sätta tillbaka en del i kärlet.
Mykhorriziasvamp
Så kallad mykhrriziasvamp finns i skogsförna, och du får tag i den genom att räfsa upp halvförmultnat barrmaterial i en tät granskog. Denna svamp samarbetar med många kulturväxter, även hallon, på så sätt att den förökar den sammanlagda rotlängden på värdväxterna. Själv drar den nytta av samarbetet genom att få ett bättre näringsupptag och skydd mot uttorkning av rötterna.
Minns du mormors hallon?
Använder du enbart organiskt material och låter löv, avklippt gräs och ogräs (ej fröogräs) vara kvar ovanpå jorden , behöver du kanske efter tio år inte gödsla alls.Då uppstår ett läge då en del svampsjukdomar försvinner, och plötsligt går det att odla de gamla mjöldaggskänsliga sorterna igen. Dessa kan i många fall ge bär som smakar ännu bättre än de på mer robusta nyare sorter, och allra godast är de att äta solmogna direkt.
Där finns ´Lloyd George´, de "mormorshallon" som vi tror är ´Superlative´från 1882, ´Splont Explorer´med större och godare bär än modernare ´Malling Exploit´ och många andra.
Förr gjorde man mest sylt och saft av hallonen, idag djupfryser man dem. Med litet socker bevarar du aromen bättre. Hallonen finns för övrigt ofta med i vecko- och trädgårdstidningarnas godaste recept!
Lycka till med odlingen - men kom ihåg att grunden för att lyckas är att välja rätt växtmaterial från början.
|