Det bästa grönsakslandet

Taggar på denna artikel ask, avfall, Bygg, grund, grönsaker, grönska, gård, Gödsla, kar, kompost, kompostjord, KORN, lager, lod, mikro, mus, natur, pil, Post, skog, skörd, sten, sug, tall, träd, Trädgård, ved, vår, väv, Växter

Här får du de bästa tipsen om hur du får superjord till grönsakslandet.

Bygg landet som en tårta med olika lager! Tänk organiskt! Dessutom tips på odlingssätt och bra kombinationer. Läs mer om hur du gör här.

För femtio år sedan innehöll ett äpple mycket mer av nyttigheter än idag. Matjordsurlakningen har blivit ett globalt problem. Boven är att man i modern tid förbisett att jorden behöver organisk substans och mikronäringsämnen, inte bara koncentrerade kemikalier som sätter fart på växterna.

I den egna trädgården kan man göra något åt problemet och som belöning få stora skördar av välsmakande grönsaker och inte minst en doftande lucker jord som är härlig att arbeta med. Metoden som vi beskriver här är en trädgårdsanpassning av naturens system att göra ny matjord av föregående års grönska, vare sig den passerat djurmagar eller inte. Moder Jord har helt enkelt uppfunnit det överlägset bästa sättet att odla. Varför inte följa hennes recept?

Växternas mage
Man kan se matjorden som växternas mage. Den behöver inte bara näring utan också substans att arbeta med. Vi får ont i magen om vi enbart lever av näringspiller och inte heller matjorden mår bra av små NPK-korn (N=kväve, P=fosfor, K=kalium). Det har visat sig att daggmaskarna flyr om man konstgödslar.

En naturenlig, ekologisk odling börjar därför med jordförbättring, man gör alltså matjordslagret tjockare. Bäst är att börja på hösten men måste man så får man göra det på våren, fast då går det inte att kompostera i landet, utan man får använda färdig kompostjord.

Tag vad du haver
Över huvud taget gäller Kajsa Vargs recept: Man tager vad man haver. Använd det organiska material du får tag på men ha lite koll på näringsinnehållet i materialet. Kompost, vegetabiliskt avfall, tång och sjögräs (som legat ett par månader och blivit av med salt), hästgödsel och kogödsel är grundmaterial får en humusrik jord. De innehåller inte bara kemikalier som kväve utan också mycket substans som binder kemikalierna så att de löses ut långsamt och jämnt, med hjälp, förstås, av mikrolivet och nedbrytare som maskar och gråsuggor.

Material som det bara behövs lite av och som man använder får att berika jorden ytterligare (de behövs inte alltid) är till exempel vedaska, algkalk och vanlig trädgårdskalk.

Benmjöl och blodmjöl rekommenderas ofta men jag använder dem inte själv. De är inte nödvändiga om man har tillräckligt mycket av det andra och jag är inte så förtjust i tanken att gräva ner animaliska biprodukter. Dessutom luktar de illa medan komposterad stallgödsel doftar som en skog i oktober.

Så i rutor
När man har samlat så mycket material man kan och behöver mäter man upp sina land. Författaren Karin Berglund, med fler, rekommenderar rutor om 120x120 cm eftersom de är lätta att dela upp så att växterna får bra avstånd och eftersom man kommer åt bra. Beroende på vad man tänker odla kan man också tänka sig diken (till potatis och spaljéväxter) eller cirklar (till stora solitärer som kronärtskockor). Varför inte en stjärna av trianglar eller en sittplats som en ö med ett grönsaksdike runt om och en liten bro över det? Tänk bara på att du aldrig för gå i landet, så arbetsavståndet måste vara bekvämt.

När eventuell grästorv och rotogräs är borttaget börjar dubbelgrävningen. Gräv upp jorden ett rejält spadtag djupt på en så stor yta att jorden får plats i en skottkärra. Spara den till den sista biten. Varva sedan organiskt och mineraliskt material så att det blir som en tårta (se teckning). Om du har avfall som skall komposteras lägger du det längst ner. Gräv nästa bit och lägg jorden på den första. Blanda om med en grep utan att ta med det okomposterade materialet. Fortsätt så tills hela landet är färdigt. Tryck till kanterna på det upphöjda landet snett inåt.

Till sist täcker man landet med ett tjockt lager av till exempel halm. Då går inte tjälen så djupt och jorden torkar inte ut på våren. Om man tittar på naturen finns det ju ingen bar jord. Det blir vackert med bara halm men om man vill kan man dekorera med äpplen på fina pinnar. Äpplena blir också uppskattade av fåglarna.
Om du gör arbetet på våren hoppar du över täckningen i detta skede.

Gräv om på hösten
Grävningen gör man om varje höst de första åren. Efter olika lång tid, beroende på hur jorden såg ut från början, ska det räcka med att lägga kompost och gödsel på ytan och ev. krafsa ner lite aska och kalk. Att jorden blivit färdig att klara sig själv märker du genom att stoppa ner handen och känna att myllan är lucker långt ner.

Som grundgödsling på våren och inför varje sådd kan man använda hönsgödsel.
(Se tabellen nedan där NPK-innehållet är angivet för några olika material.)

På våren, när du lyft av täcket ska du ha en doftande smulig jord att njuta av. Det är då dags att så och plantera. Lägg halmen i en hög så länge. Den ska nämligen på igen, undan får undan som plantorna växer. Fröna sår man mycket tätare än i en "vanlig" odling. Följ plantavståndsschemat här intill och blanda gärna sorterna. Det gör att skadeinsekterna för svårt att hitta. Planera så att du runt en utrymmeskrävande men långsamväxande planta sätter snabba växter, till exempel rädisor. Av sådana snabbväxande grödor kan man ta ut två skördar. Gödsla inför varje ny sådd.

Täck med halmen, halvmogen kompost eller gräsklipp för extra näringstillskott och jämn fuktighet men inte förrän plantorna har vuxit till sig lite. Var noga med vattning och ogräsrensning även om det blir mindre av den varan med en täckt jord.

Skörda och njut!

HUVUDNÄRINGSINNEHÅLL (Ungefärliga värden eftersom halterna kan variera. Kom ihåg att olika material också innehåller olika, viktiga spårämnen.)

ORGANISKT MATERIAL Kväve/Fosfor/Kalium
Tång 4/0,4/5
Sjögräs 1,8/0,8/5
Kogödsel 1,5/0,7/1,5
Höstgödse l0,6/0,2/0,5
Lövkompost 0,6/0,2/0,4
Hönsgödsel 5/2/3

MINERALISKT MATERIAL
Blandträaska 1,5/7
Algkalk 2,5/0,4/1,5

UNGEFÄRLIGT PLANT- OCH RADAVSTÅND
AVSTÅND /ANTAL/30X30 CM RUTA (1/16 av en stor 120x120 cm ruta)
Rädisor 7/16
Morötter 7/16
Vitlök 7/16
Gul lök 7/16
Rödbetor 7/16
Bladsallat 10/9
Bönor 10/9
Spenat 10/9
Kålrabbi 10/9
Huvudsallat 12/4
Tomat 15/1 + små tidiga runt om
Broccoli 15/1 + små tidiga runt om
Kronörtskocka 50/4 rutor, små tidiga runt om
Rabarber 50/4 rutor

LÅNGSAMMA, PLATSKRÄVANDE VÄXTER
Tomat
Vitkål
Blomkål
Broccoli
Brysselkål
Kronärtskocka

SMÅ SNABBA VÄXTER SOM MAN KAN SÅ RUNT DE LÅNGSAMMA
Rädisor
Tidiga morötter
Bladsallat
Spenat

VÄXTER SOM MAN KAN SPALJERA, VILKET SPARAR PLATS
Pumpor
Gurkor
Squash
Bönor
Ärtor
Tomat

Av Anna Ekström, Foto & ill: Malena Skote, viivilla.se maj 2001

Söker du en hantverkare, klicka här!

Söker du en viss produkt eller leverantör, klicka här!

hitta en leverantör

Det bästa grönsakslandet

Kommentera artikeln

Relaterat innehåll

hitta en leverantör

Lisas trädgårdskalender juni

Lisas trädgårdskalender maj

Vi hjälper varandra i trädgården!

Stoppa mördarsnigeln i tid!

Lisas trädgårdskalender april

Lisas trädgårdskalender mars

Lisas trädgårdskalender februari

Tema: Snöröjning

Har du tio meter snöansvar?

Lisas trädgårdskalender januari

Lisas trädgårdskalender december

Skyffla, sanda, slunga eller slinga - vilken snöröjningsmetod passar dig bäst?

Vi i Villa-testet: Lättare skottning med rätt verktyg

Råd och tips vid köp av snöslunga

Lisas trädgårdskalender november

Senaste forum Trädgård

Auktion pågår!

Expert Trädgård

Jämförelsetjänster

Läs våra villabloggare!