Mossproblem i gräsmattan
Mossa, ogräs och svag tillväxt är de vanligaste problemen. Men med lite näring och annan omvårdnad repar sig de flesta gräsmattor snabbt.
 | Långsamt vaknar gräset. Förutsättningarna för övervintringen har varierat över landet. Mossa, ogräs och svag tillväxt är de vanligaste problemen. Men med lite näring och annan omvårdnad repar sig de flesta mattor snabbt.
Gräs är egentligen ett väldigt tåligt växtslag, men det finns gränser för vad det orkar med. Många arter klarar kyla och snö, men det ska komma i rätt ordning. Och helst ska hösten vara "lagom" så att gräset går stärkt in i vintervilan.
I södra Sverige blir problemen med mossa allt värre. Det beror på flera faktorer och de milda vintrarna, utan riktiga köldperioder, har säkert bidragit. Mossan trivs när det är varmt och fuktigt. Det sura nedfallet är en annan orsak. Har man dessutom slarvat med gödslingen, så att gräset försvagats av näringsbrist, så blir det lätt för mossan att ta överhand. I mellersta Sverige har man haft problem med stillastående vatten. Gräsrötterna får näringsbrist och har svårt att konkurrera med de robustare ogräsen.
Gräset repar sig snabbt, bara det får lite hjälp. Så snart marken är tillräckligt torr för att bära, och jordtemperaturen stiger upp mot 8 - 10 grader, då är det dags att ge gräsmattan en ordentlig översyn. Har man mycket mossa i gräsmattan behandlar man den först. Allra först gör man rent på mattan och tar bort pinnar och skräp som fallit ned.
Förr räfsade man igenom gräsmattan ordentligt på våren med en fjädrande räfsa. Numera låter man ofta en s k vertikalskärare göra jobbet. Den har slipade skär som tränger ned i grässvålen och tar upp mossa och döda växtdelar mer effektivt än vad en räfsa förmår. Vertikalskärare finns att hyra i större trädgårdsbutiker och på bensinstationer. Men man ska inte vertikalskära för tidigt. Om marken är våt riskerar man att delar av jord och gräs rycks med upp, och det är inte meningen. Vänta tills gräset kommit igång att växa så att det har blivit klippt ett par gånger.
Om jorden har lågt pH-värde så kan det löna sig att kalka. Ett pH-värde kring 6 är det bästa för gräset.
|
| Mot mossa och ogräs
|
| Normalt brukar mossa inte vara något problem i en välskött matta. Men så är det inte längre, framför allt inte i södra Sverige. Vill man minska mossans framfart, så får man hjälpa till. Det finns mossborttagningsmedel, som man vattnar ut över svårt angripna ställen. Man kan också kombinera mossbekämpningen med årets första gödselgiva.
På många håll har ogräsen klarat vintern bättre än gräset. Det gäller att stärka gräsets position genom att ge det näring och minska ogräsmängden. Så snart gräsmattan håller att gå på, får man ge sig ut med tistelstickan.
En stark och frodig gräsmatta har större motståndskraft mot ogräs en en svag. Men har man problem med starkväxande ogräs som t ex maskrosor, så kan man behöva hjälp.
|
| Kala fläckar
|
| Om man fått kala eller glesa fläckar i gräset, så bör man så i dem med gräsfrö. Visserligen växer de igen så småningom, men risken är att ogräset hinner före. Det är lätt att reparera fläckarna. Har man bråttom med att få igång gräset, så väljer man en gräsfröblandning som innehåller snabbväxande rajgräs. Annars ger vanliga villablandningar ett bättre gräs på sikt.
Om marken är hård och trist får man luckra upp den och fylla på med ett lager jord, gärna kompostjord. Jämna ut ett lager på några centimeter över den kala fläcken, så får gräsfröna en bra såbädd. Helst sår man tidigt på våren, medan det ännu är fuktigt i marken. Men händer det en "olycka" på sommaren, så kan man mycket väl så då också, bara man håller sådden fuktig. Gräsfrö håller länge, så det kan vara bra att ha en påse stående hemma för snabba reparationer. Men förvara den torrt och svalt. Text: Susann Gson Engqvist, ViV nr 3/2000
|