Krönika: Nytt investeringsstöd till solceller klart
Den 11 juni meddelade regeringen att det nya investeringsstödet till solceller är klart. Stödet innebär att nätanslutna solcellsanläggningar kan få upp till 60% i investeringsstöd eller maximalt 55% om den sökande är ett stort företag. Det maximala stödbeloppet är 2 miljoner kr per anläggning och det beräkningsgrundade beloppet får vara högst 75 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt för solcellsanläggningar. En nyhet i detta nya stöd är att även hybridsystem som producerar både solel och solvärme kan söka stöd.
Från början var det tänkt att stödet skulle kunna erhållas retroaktivt för anläggningar installerade från och med 1 januari 2009 men EU-kommissionen sade nej till detta och stödet kommer därför att gälla anläggningar som påbörjats tidigast den 1 juli 2009 och slutförts senast den 31 december 2011.
Stödet söker man via sin länsstyrelse. Företag måste söka före projektet påbörjas medan övriga kan söka inom sex månader från projektstart.
Under 2009 har regeringen budgeterat med 50 miljoner till investeringsstödet. Under 2010-2011 är budgeten inte helt klar men den förväntas bli minst 50 miljoner per år.
Det som är bra med det nya stödet i förhållande till det som fanns under 2005-2008 är att detta stöd kan sökas av alla, medan det gamla var förbehållet offentliga byggnader. Det som är mindre bra med det nya stödet är att det tog så lång tid att få till. Under perioden 1 januari – 1 juli i år fanns inget investeringsstöd, vilket gjorde att byggandet av nya solcellsanläggningar helt avstannade, vilket är ödesdigert för företag som satsas på att bli systemleverantörer av solcellsanläggningar. Inför kommande stöd från 2012 och framåt krävs att arbetet med att förbereda detta stöd startar betydligt tidigare än vad det gjorde nu.
Är då det nya investeringsstödet till nytta för en småhusägare? Nja, blir svaret. Det finns nämligen en hake. Låt säga att du sätter upp en 25 m2 stor solcellsanläggning på ditt hustak. Din årliga solelproduktion om du bor i Mälardalen skulle bli cirka 2700 kWh/år antaget att modulerna ger 850 kWh/kW installerad toppeffekt, vilket kräver att de sitter orienterade rakt mot söder, har en lutning på 30-50 grader mot markplanet och att de inte skuggas någon gång under dagen. Om vi antar en maximal solinstrålning på 1000 W/m2 och en modulverkningsgrad på 13% blir toppeffekten 25 m2 * 1000 * 13% = 3250 W.
Solcellsmodulerna ger likström. För att kunna använda solelen i ditt hus behöver du en växelrikare för att göra om solelen till växelström. Detta ger en del energiförluster. Låt säga att toppeffekten därför blir maximalt 3000 W efter växelriktaren. Ett problem i sammanhanget är att en normal småhusägare under sommarhalvåret inte skulle kunna använda all producerad solel från en sådan anläggning i sitt eget hus. Överskottselen måste då skickas ut på elnätet utanför huset till användning för andra elanvändare. Som solelproducent vill du inte skänka bort din solel gratis. Om du idag skulle vilja sälja den el du skickar ut på elnätet behöver du ett så kallat inmatningsabonnemang hos nätägaren. Ett sådant abonnemang kostar hos de flesta nätägare i storleksordningen 2000-4000 kr per år, där priset beror på vilken nätägare du har. Den el du säljer kan du inte räkna med att få lika mycket betalt för som priset på den el du köper. Typiskt skulle du förmodligen få månadsmedelspotpriset hos den nordiska elbörsen Nord Pool, som under januari-maj i år var 34-44 öre/kWh exkl. moms. Med andra ord skulle det för en normal småhusägare bli en ren förlust att sälja överskottselen eftersom det fasta priset på inmatningsabonnemanget kostar för mycket.
Du kan då välja att sätta upp en solcellsanläggning som har högst den toppeffekt som ditt hus använder under sommarmånaderna för att slippa att skicka ut överskottsel på nätet. För vårt hus, som har solfångare som minskar och FTX-ventilation som ökar behovet av köpt energi under sommarhalvåret, ligger medeleffekten under ett dygn sommartid på 400-500 W. Det betyder att för oss och de flesta småhusägare skulle det bli tal om mycket små solcellsanläggningar. Vår nuvarande solcellsanläggning har 300 W i toppeffekt.
Det finns dock ett hopp om en rätt snar förbättring för småhusägare. Den så kallade nätanslutningsutredningen har föreslagit ett genomförande av månadsvis nettodebitering. Du behöver då bara betala för nettot av din användning minus egen elproduktion, oavsett om du skickar ut all el på nätet eller inte. Vårt hus använder ca 300-400 kWh per månad under juni-juli. Vi skulle därmed kunna sätta upp en solcellsanläggning som producerar lika mycket utan att få något nettoöverskott under en månad. Då skulle en solcellsanläggning på ca 25 m2 bli lagom för vår del. Utan den skuggning vi har under morgon och kväll skulle det bli några kvadratmeter mindre.
Näringsdepartementet håller på med en proposition där nettodebitering ingår. Med ett riksdagsbeslut i höst kan nettodebitering förhoppningsvis bli verklighet från 1 januari 2010. Vi kommer därför att avvakta propositionen och kanske riksdagens beslut innan vi slår till med en större solcellsanläggning. Priset på solcellsmoduler har gått ner internationellt under senaste halvåret, men eftersom priserna oftast görs upp i andra valutor har det tyvärr inte lett till några prissänkningar i Sverige. Såg att en svensk leverantör till och med höjt sina priser med hänvisning till en svag svensk valuta.
En brist i nätanslutningsutredningens förslag är att nettodebitering är tänkt att göras enbart på månadsbasis.
Detta skulle ge en onödig begränsning av solcellsanläggningarnas storlek, eftersom det skulle ge en dimensionering efter elanvändningen under juni eller juli, med tanke på att det inte lönar sig att sälja små mängder överskottsel. Det borde vara möjligt att välja en nettodebiteringsperiod på upp till ett år. Vi hoppas att den kommande propositionen kommer att innehålla denna möjlighet!
Av Bengt Stridh. viivilla.se juni -09