Textilåtervinning eller klädinsamling? Vi är många som vill ta till vara på de textilier vi förbrukar, men vet inte hur. Här reder Johan Tell ut vad som är vad.
1. Vad ska jag göra med mina gamla kläder?
Låta de bli ännu äldre. Det är faktiskt det bästa för miljön. Att du aldrig tröttnar på det du köpt. När dina kläder blivit riktigt slitna kan de fortfarande användas i garaget eller i trädgården. Att köpa nya, designade kläder för att vara snygg i potatislandet är inte särskilt miljösmart.
2. Vad händer i secondhandaffären?
Vanligtvis sorteras kläderna efter tre kategorier. Det finaste hängs direkt upp i secondhand-butikerna för att säljas. Det som inte går att sälja till svenska kunder packas för vidare distribution till länder med behövande människor. Det som inte ens går att skickas iväg – ibland glömmer folk att allt som lämnas in ska vara helt och rent – förpassas till soporna och blir i bästa fall fjärrvärme i ett kraftverk som eldas med avfall.
3. Finns det någon som återvinner textil?
Human Bridge, som ligger bakom Textilreturen i Ullared, är för tillfället det enda stället i Sverige som återvinner tyg på samma vis som man återvinner papper, genom att ta tillvara på textilfibrerna.
Än så länge är det en försöksverksamhet där trasiga tyger säljs vidare till firmor ute i Europa som på olika vis löser upp textilierna så att de åter blir fibrer och därefter kan spinnas till nya trådar för att till slut bli nya tyger. Det är en ganska komplicerad och dyr process att transportera textilierna, sortera dem efter material och därefter återskapa textilfibrerna, men vi får hoppas att det fungerar.
Samma tanke har företaget Re:newcell i Linköping men med den skillnaden att de tänker ha sin fiberåtervinningsfabrik i Sverige. De hoppas få igång sin demonstrationsanläggning i början av 2013.
4. Vad blev det av lumpsamlarna från förr?
Förr är i det här fallet för över hundrafemtio år sedan. Då fanns ett behov av att samla in lump, alltså kasserade och slitna textilier, eftersom det finaste pappret liksom sedlar var gjorda av textilfibrer, helst från linne. Men i mitten 1800-talet hade man lyckats göra såväl bättre som billigare papper av träfibrer varför behovet av lump upphörde – och tillverkningen av trasmattor började. De textilfibrer som fortfarande finns i sedlar är restprodukter från bomullsindustrierna.
5. Kan mina textilier bli trasmattor?
Jo visst. På Blocket hittar jag flera stycken annonser om personer som säljer mattrasor liksom det finns de som hämtar trasor utan ersättning. Så det är definitivt ett bra sätt att förlänga livet på sina trasiga textilier. Däremot väljer de flesta att enbart göra trasmattor i bomull, vilket är ytterligare ett argument för att från början köpa kläder i naturmaterial.
6. Kommer kläderna alltid fram?
Jag förutsätter att de organisationer som är verksamma i Sverige vet vad de gör och att kläderna kommer fram. Däremot finns det tveksamheter med klädbistånd. Människor i ett flyktingläger där krig och svält berövat dem allt, verkligen allt, är förstås i behov av kläder liksom av mat och sjukvård. Men när våra avlagda kläder hamnar i länder som ”bara” är fattiga kan de ibland orsaka problem genom att inflödet är så stort att den lokala klädproduktionen slås ut. Jag har varit på marknader i Gambia där så gott som alla kläder var begagnade europeiska och i Kenya där alla herrkostymer var begagnade kinesiska.
Därför väljer jag att slita ut mina kläder och istället skänka pengar till organisationer som arbetar i katastrofområden eller skapar sysselsättning i fattiga länder. Det känns bäst för mig.