En trappa kan vara enbart en nödvändig konstruktion för att förflytta sig mellan våningsplan, men den kan också bli en framträdande inredningsdetalj som drar blickarna till sig. Ofta placeras trappan centralt i huset, vilket gör att det är viktigt att den passar in i övrig inredning eller stämmer med husets arkitektur. Varje tidsepok har också tidstypiska trapplösningar, till exempel är 70-talstrappan oftast en öppen furutrappa med kraftiga handledare och trappan i 30-talshuset tät med enkla, rena detaljer. Självklart måste man inte vara arkitekturen trogen, men oftast blir resultatet bäst om man åtminstone sneglar på byggnadsstilen även om man väljer en modern trapplösning. Trendigt just nu är räcken i rostfritt stål eller glas och stomme och trappsteg i ek, men tänk på att trender kommer och går - men en rejäl, genomtänkt trappa består.
Specialtrappor för trånga utrymmen
Om trappan ska vara rak, svängd, spiralformad, U- eller L-formad bestäms till stor del av hur stort utrymmet är där trappan ska placeras. En L-formad trappa som följer väggen tar minst plats, en U-formad trappa, ofta då försedd med viloplan, tar betydligt större plats. En spiralformad trappa kräver också mycket utrymme, om du inte väljer en mycket brant spiralformad trappa med metallstomme i mitten, som exempelvis de som säljs i byggsats. Där finns trappor som inte är mer är 65 mm breda. Ju brantare trappa desto mindre utrymme krävs, men den blir också ofta mindre bekväm att gå i. Tänk också på att om du vill kunna bära exempelvis möbler mellan våningsplanen bör trappan vara minst 90 cm bred.
Utrymmet under trappan kan utnyttjas, exempelvis till förvaring, som hemarbetsplats eller lekhörna. För att undvika att smuts och småsaker faller ned bör man då välja en trapptyp med täta steg. Nackdelen med täta steg är att det blir mörkare under trappen.
Hur många trappsteg behövs?
Har du normal takhöjd, cirka 240 cm, brukar man räkna med ungefär 13 trappsteg. Ett normalsteg är cirka 17 centimeter högt (sättsteg) och cirka 27 centimeter djupt (plansteg), vilket innebär att ungefär 13 trappsteg brukar vara normalt om rummet har normal takhöjd. Formeln 2h+b = 61-63 centimeter kan vara användbar, där h = steghöjden och b = planstegets djup.
Bygga själv, köpa färdig byggsats eller ta hjälp med hela jobbet?
Att bygga en trappa helt på egen hand kräver att du är händigare än genomsnittet. Det är många detaljer att vara noga med, inte minst när det gäller säkerhet. För att trappan ska vara behaglig att gå i bör du hålla dig till standardmått; ett normalsteg är cirka 17 cm högt (sättsteg) och cirka 27 cm djupt (plansteg) En brantare trappa ges mindre plansteg och samtidigt högre sättsteg och vice versa. Steghöjd och stegdjup kan man beräkna med hjälp av formeln 2 x steghöjden + stegdjupet = 600–630 mm. Är du sugen på att bygga själv och har kunskapen finns det ritningar med godkända trapplösningar på nätet, till exempel i artikeln "Sätt in en trappa" eller på www.beijerbygg.se Även tillverkare av trappor, exempelvis Trappteknik, kan hjälpa till med att ta fram ritningar exakt anpassade efter ditt hus och dina önskemål.
Tänk på säkerheten
Det finns regler för hur en trappa får utformas, till exempel får räcket inte vara klättringsbart och mellanrummet mellan spjälor och trappsteg får inte vara så stort att ett barn kan ramla ut mellan. Likaså kan det vara bra att tänka på att om olyckan skulle vara framme och man ramlar blir fallet inte lika långt i en svängd trappa eller i en trappa med en eller flera avsatser. Försäkra dig också om att trappstegen inte är hala. Lackat trä är halare än oljat, en fast matta, till exempel i nålfilt, gör trappan mycket halksäker. Glöm heller inte trappgrind för de allra minsta - både uppe och nere. Mer info om byggregler hittar du på www.boverket.se
Köpinformation:
www.byggmax.se
www.dromtrappor.se
www. trappteknik.com
www.k-rauta.se
www.pixima.se
www.trappmaster.se
www.weland.se