Gjut en platta på mark

Innan du börjar De flesta byggnader kräver byggnadslov, konstruktionsritningar samt kontakter med entreprenörer och myndigheter. Du ska även utse en kvalitetsansvarig. Befintligt ledningsnät i mark måste kontrolleras och utmärkas. Denna redovisning är en enkel beskrivning av de olika momenten i arbetet att skapa den färdiga grunden - platta på mark.

Maskiner och verktyg för grunden Vissa verktyg och maskiner kan du hyra. Det här behöver du: Spade Asfaltsraka Vibrator (padda) Spett Tumstock Spritpenna Timmermanspenna Bågfil Morakniv Fogsvans Rotationslaser inkl. stativ Vinkelslip, med skiva för betong Snöre/Profiltråd Stakkäppar Najtång Bultsax Måttband 30 m Vattenpass

1. Markförberedelser

• Börja med utsättning av byggnadens läge och höjd. Sätt ut
käpparna efter husets linjer ca 1 meter från hörnen, så att
du kommer åt att schakta.

• Tag bort matjorden för huset och ca 80 cm extra. Gör
djupare schaktning för dräneringen. Förlägg rör för vatten,
avlopp och el.

• Lägg ut fiberduk och lägg samtidigt ned dräneringsröret,
som läggs med fall mot dräneringsbrunnen och täcks med
fiberduk för att hindra finkornigt material att tränga in.

• Lägg ut 150 mm makadam.

• Avjämna och komprimera. Lägg ut ett tunt lager av fint stenmaterial (flis) som förenklar montaget.

•Här kan du välja att bygga en form av trä eller av färdiga element.

• Sätt upp profiler, väg av i rätt höjd och sätt ut huset med
profiltråd.
• Efter montage av element, armering och vattenburen
golvvärme läggs randisolering av 50 mm cellplast
i bredd 60 cm runt grunden för att hindra tjälen att
krypa under huset. Isoleringen läggs med svag lutning från
huset. Glöm ej dagvattenledningen.

2. Montering av kantelement



• L-element finns som standard i två höjder, 300 mm
och 400 mm (vid 400 mm skall tre lager cellplast användas).

• Votens bredd bestäms av lasterna från vägg och tak.
Kontrollera med konstruktör (normalbredd ca 300-400 mm).

• Börja montera hörnelementen och placera sedan ut de hela
raka elementen utmed den profiltråd som är uppsatt enligt
ovan. Fixera elementskarvarna med skarvplåt.
Kontrollera måttet diagonalt från hörn till hörn så att det blir
vinkelrätt.

• Vid montage av innerhörn ställs elementen “kant i kant”
med viss överlappning. Balkbotten kompletteras med en
skiva cellplast som klarar belastningen.

• Elementet kan användas som underlag för avdragsbalken
vid gjutning.


3. Lägg ut isoleringen



• Cellplast läggs ut. Skivorna läggs med
förskjutna skarvar mellan skikten. Du använder två eller tre lager
cellplast beroende på tjocklek och val av L-profil. Tjocklek för varje lager
är 100 mm.

• Vid punktlaster använder du cellplast med en högre
kvalitet (XPS), tex.bärande innerväggar eller öppna
spisar. De olika lagren sammanbinds och fästs till L-elementen
med särskilda plastspikar. Cellplastskivorna bör överlappa L-elementen med minst 100 mm.


4. Montera vattenburen golvvärme



• Lägg ut slangen, 17 mm alternativt 20 mm, enligt till-
verkarens ritning på c/c 300 mm. Ritning tillhandahålles
vid ordertillfället.

• Slangen monteras antingen i en fästprofil på cellplasten
eller med strips som fästs i armeringsnätet. Slangen dras till
fördelare där den kopplas ihop samt provtrycks. Glöm ej
eventuell matarledning till fördelare från värmekällan.
Tänk på frysrisken vid frost när du monterar. Systemet kan
fyllas med 30 procent glykol. Minsta cellplasttjocklek 200 mm.
Minsta täckskikt av betong 50 mm.


5. Armering



• Börja med att naja ihop armeringen till kantbalken.
Enklast gör du detta arbete med hjälp av bockar enligt
skiss, se bild A. Tag tre stycken Ø 12 mm armeringsjärn som
skall vara i botten av kantbalken och trä på det antal
villabyglar som krävs för ett c/c-mått på 600 mm.
Börja och sluta med en bygel 600 mm från respektive ände.
Vid skarvning av den längsgående armeringen skall över-
lappet vara 600 mm. Sätt på 40 mm markkloss med c/c
1200 mm på armeringen.

I överkant sätter du två stycken armeringsjärn Ø 12 mm. Du väljer villabyglar efter vilket kantelement du använder. Vid L-element 300 an vänds VB12 och vid L-element 400 används VB20.
Den färdiga kantbalksarmeringen lägger du ner i voten.

• Ska du ha vattenburen golvvärme monteras den enligt
4:e punkten.

• När detta är gjort läggs längsgående armering ut (monte-
ringsjärn Ø 12 mm) på markklossar 30 mm med c/c-
avstånd 600 mm. Avståndet mellan monteringsjärnet är
600 mm. Alternativt kan du lägga nätet direkt på mark-
klossarna men då mycket tätare, max c/c 300 mm. Lägg ut
armeringsnätet med en överlappning på 220 mm räknat
från den yttre tråden. Kapa nätet vid behov och fortsätt
med den kapade delen. Fixera villabyglarna vid nätet.
Klart för gjutning.


6. Gjutning



Du bör anlita en fackman vid gjutning för bästa resultat.
• Betong är en färskvara som kräver utläggning och vibrering
inom 1-2 timmar efter blandning.

• Efter utläggning och vibrering ska ytan behandlas genom
rivning och, om man vill ha en väldigt slät yta, även
glättning.
Rivning sker antingen för hand med en rivbräda eller med
en maskin. Även glättningen kan ske för hand med ett glätt-
ningsstål eller med maskin.

• För ett bra resultat bör dessa moment utföras av en fack-
man. Normalt tar det 2-4 timmar efter gjutning innan man
kan gå på och riva ytan. Efter ytterligare 2-3 timmar är det
möjligt att glätta ytan. En hög temperatur i betongen ger
kortare tid innan rivning och glättning, medan en låg tem-
peratur förlänger tiden.

• Gjuter man vintertid, får temperaturen i betongen ej sjunka
under 0°C innan den uppnått tillräcklig hållfasthet. Den kan
ta permanent skada av för tidig frysning.
Efter 2-3 dygn med minst +5°C i betongen har tillräcklig
hållfasthet uppnåtts för att betongen ska kunna tillåtas en
temperatur under noll grader.
OBS! Vid gjutning får pumpning av betong ej ske mot kant-
elementets stående del.
Rengör elementen från betongspill direkt efter gjutningen.

7. Härdning

• Betongen måste skyddas mot kyla och för snabb uttorkning.
Anledningen är att om fukten försvinner så avstannar den
kemiska reaktionen mellan cement och vatten. Det är denna
reaktion som ger hållfasthet och täthet i betongen.
Avdunstningen är störst under vår- och sommarmånaderna
när temperaturen är hög och luftfuktigheten låg.

• Skyddet mot uttorkning är viktigast under det första dygnet
efter gjutning. Den bästa metoden för att skydda betongen
är att vattna ytan, men detta kan utföras när ytan är tillräck-
ligt hård för att inte skadas. Vattna ej vid temperaturer runt
nollstrecket, utan täck med plastfolie, som försvårar avdunst-
ningen. Som skydd mot kyla använder du betongtäckmattor
eller koppla in värmeaggregat.


8. Blandning

• Betong består av sand, grus och sten samt av vatten och
bindmedlet cement. Till detta sätts speciella tillsatsmedel för
att förbättra betongens egenskaper.

• En normal betongfabrik har ett stort antal recept för att
kunna tillgodose olika önskemål vad gäller t ex hållfasthet
och beständighet.


9. Transport
• Köper du fabriksblandad betong kommer den i sk. roterbil.
Dessa tar 4-6 m3 åt gången.

• Bilarna är i regel försedda med en ränna, normalt minst 6 m
lång, så att betongen kan tippas direkt i gjutformen på
marken. (Marken måste tåla minst 10 tons axeltryck/16 tons
boggitryck.)

• Vid behov kan betongen också placeras i gjutformen med
hjälp av en betongpump som normalt klarar av avstånd på
ca 40 meter.

Visste du att... Armeringsjärn finns i det hanterings-vänliga formatet 2, 3 och 6 meter. De är även färgkodade för att under-lätta val av dimension.