Tänk på det här när du dränerar!

Leta tecken

Hur kan man som lekman kontrollera om det är okej dränerat eller inte?

- Det har man ingen aning om. Du får gå på husets ålder, fråga tidigare ägaren, kontrollera ritningar om sådana finns. Det här är något man ska göra innan köpet. Det är jätteviktigt, säger Ingemar Nilsson, fuktexpert på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Det finns så klart ledtrådar att titta efter. Har huset källare kan man kolla om färg eller puts släpper från väggen, om det finns saltutfällningar eller missfärgningar.

- Du kan också se om det kommer upp fukt i väggar och golv, säger Robert Fransson, arbetsledare på företaget Svenska Fukt, som är specialiserat på dränering och fuktskydd.

- Samtidigt behöver inte det bero på dräneringen. Det kan vara problem i väggskiktet, säger Ingemar Nilsson.

Ingemar Nilsson på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tipsar om att inte plantera träd och buskar ovanför dräneringen. Eftersom rötterna dras mot fukt och dräneringsrören innehåller vatten.

Behov med tiden

Om det inte har gjorts något åt dräneringen på ett hus på 25 till 30 år. Då är risken stor att det behöver göras något åt dräneringen. Samtidigt är ålder inget säkert riktmärke. Dräneringsbehovet skiftar beroende på var huset står.

- Bygger du på grusås eller en rullstensås, så är marken i sig dränerande. Men i exempelvis moränjord så är det mer noga, säger Ingemar Nilsson.

Så här går det till

Numera är dräneringsledningarna gjorda av plast. Inne i röret är det en vattengång.

- Dess högsta punkt bör ligga under betongplattans lägsta punkt. Det är lägre än vad man rekommenderade för ett 30-tal år sedan, säger Ingemar Nilsson.

Om den förra dräneringen har några år på nacken är det alltså lika bra att passa på att sänka. Själva dräneringen byggs upp genom att först lägga ett lager dränerande grus på minst 100 millimeter. Sedan läggs dräneringsröret, som bör ha en diameter på minst 70 millimeter.

Efter det ett nytt minst 100 millimeter tjockt lager dränerande grus. Efter det en fiberduk som tar finare partiklar. En fiberduk hindar dräneringen att slamma igen, framför allt om du har ett jordlager ovanpå. Över duken ett nytt lager grus.

Om du lägger ett jordlager ovanpå, lägg då en fiberduk under. Det förhindrar dräneringen att slamma igen.

Inga planteringar

- Tänk också på att alla träd och buskar har rötter. De ska helst inte planteras över. Jag ser för ofta rötter i dräneringsrör. De kan förstöra funktionen totalt, säger Ingemar Nilsson.

- Men vem vill, å andra sidan, ha ett hus utan en enda rabatt. Försök att inte välja växter med djupa rötter.

Jörgen Liljeblad äger Hekab Entreprenad i Spekeröd på Västkusten. Han tycker att man ska välja helt andra alternativ än jord över sin dränering.

- Inga växter och jord kring huset. Det bästa är att lägga singel eller marksten överst, säger han.

Ingemar Nilsson pekar också på en annan sak.

- När dräneringsledningen ändå ligger i dager bör man passa på att kolla källarväggens ytskikt. Det ska vara dränerande isolering. En skiva som dränerar vattnet rakt ner.

Vanligaste okunskapen

På Svenska Fukt gör de många dräneringsuppdrag varje år. Vilken är då den vanligaste okunskapen bland villaägare.

- Det kan vara att man inte kan skilja på regnvatten och dräneringsvatten, man tror att dessa funktioner kopplas ihop Det är olika system där dagvattenledningarna för bort regnvatten i slutna rör en bit under mark till separat avrinning medans dräneringsvattnet samlas upp i dräneringsrören vid husets botten för borttransport till egen avrinning, säger Robert Fransson.

Självklart går det att dränera själv runt huset. Men tänk på att det är ett drygt jobb, om även om man har tillgång till grävmaskin och lastbil.

- Det är fruktansvärt mycket jord som man gräver upp. Altaner ska flyttas och grävas under. Buskar ska flyttas och man ska handgräva runt bergvärme, el, vatten och avlopp. Dessutom ska dräneringsröret ha ett fall på fem millimeter per meter.