Omkring två miljoner permanent- och fritidsboende tar sitt dricksvatten från enskilda brunnar. Men bara var femte brunn har tjänligt vatten, visar en sammanställning av Socialstyrelsen. Var femte är otjänlig, medan resterande sextio procent är tjänliga med anmärkning.
– Vattnet i majoriteten av brunnarna innebär inga akuta hälsorisker, men det bör utredas närmare hur de kan åtgärdas för att säkerställa kvaliteten, säger Irene Andersson på Socialstyrelsen.
Många gånger kan det vara ett estetiskt problem snarare än en hälsofara, menar Göran Risberg vid Sveriges Geologiska undersökning (SGU).
– Vatten med hög järn- och manganhalt kan exempelvis missfärga tvätt och kakel.
Samtidigt varnar Socialstyrelsen för att vissa ämnen i dricksvattnet kan skada njurar, skelett och tänder på lång sikt. Den giftiga metallen kadmium kan exempelvis förekomma i brunnsvatten, liksom uran och arsenik.
Det finns också studier som visar på samband mellan surt vatten och hjärt- och kärlproblem. Teknologie doktor Ingegerd Rosborg menar att sådana problem är vanligare i hushåll där dricksvattnets pH ligger under sju. Hon ser även en koppling mellan surt vatten och mag- och tarmproblem, hudproblem och muskelvärk.
– Surt vatten innehåller mindre mineraler. Hjärtat behöver bland annat kalcium och magnesium.
Mineralhalterna i dricksvatten är som högst vid pH 7-8. pH-värdet ska därför vara över sju men helst inte över åtta.
Surt vatten kan också lösa ut koppar från ledningsrören, som i sin tur kange diarré. Genom att spola rören en halv minut får du bort kopparutfällningarna.
Ett av de vanligaste problemen är annars bakterier i dricksvattnet. Orsaken kan vara ett avlopp i närheten som förorenar vattnet, eller att brunnen är otät och ytligt vatten kommer in.
Det är framför allt de som har grävda brunnar som bör se upp. Enligt Socialstyrelsens studie var närmare 35 procent av proverna från de grävda brunnarna otjänliga som dricksvatten, medan drygt tio procent från de bergborrade brunnarna var otjänliga.
– Grävda brunnar är särskilt utsatta för kraftiga regn, då smutsigt vatten eller föroreningar från marken kan läcka in i brunnen, säger Irene Andersson.
Så hur vet jag om vattnet är bra? Analysera – minst vart tredje år! Det är brunnsägaren eller ägarföreningen som ansvarar för att vattnet håller god kvalitet. Hör efter med miljöförvaltningen hur du går tillväga. Eller ta direktkontakt med ett ackrediterat laboratorium.
– Se särskilt upp om vattnet får annan färg eller smakar annorlunda, råder Göran Risberg.
Har du en jämn vattenkvalitet kan det räcka med att ta ett prov. I slutet av sommaren är grundvattennivån som lägst och du har ingen påverkan från ytvatten.
– Tar du ett prov då får du ett bra svar på grundvattnets kvalitet. Bor du vid kusten är detta också en bra tid att ta prov vad gäller förekomst av salt/klorid. Men grumlas vattnet under snösmältning eller höstregn är det bra att ta ett prov även då.
Om analysen visar på problem med vattnet kan ett filter vara en lösning. Vattenrening med jonbytare kan exempelvis nästan helt ta bort arsenikhalterna. Du bör här ta hjälp av en fackkunnig filterleverantör. Denne bör ge en funktionsgaranti, det vill säga att reningen ger förväntat resultat och inga oönskade effekter.
– Det finns en del lycksökare på marknaden för vattenfilter, påpekar Göran Risberg.
Hans bästa råd för att undvika problem är att göra bra brunnar från början. Välj en certifierad brunnsborrare. Du hittar sådana via certifieringsorganet Sitac (www.sitac.se) och branschorganisationerna Avanti och Geotec. Ta dessutom gärna referenser.
Även äldre brunnar behöver ses över då och då. Tvätta rent väggarna och ta upp ansamlingar i botten av grävda brunnar, spola rent pumpen i borrade brunnar. Och glöm inte att rengöra eventuella filter regelbundet, tipsar SGU.
Läs mer
Fler tips hittar du i Socialstyrelsens och SGU:s broschyrer som kan laddas ner eller beställas på Socialstyrelsens webbplats:
Dricksvatten – Att anlägga brunn – råd om hur du går tillväga
Dricksvatten – Sköt om din brunn – råd om hur du går tillväga