Energisparandets 10-i-topp

Energikostnaden stiger. Värme, varmvatten och hushållsel kostar upp emot 2 000 kronor i månaden för en genomsnittlig villafamilj. Men det finns hundralappar att spara. Somliga besparingar är billiga och enkla att genomföra, andra kräver investeringar och moget övervägande.

Värmen stiger och mycket av villans värme försvinner genom taket och vinden. Tilläggsisolering av vinden är därför en av de första åtgärderna när man vill investera i mindre energiförbrukning.
I villor med 70-talsstandard, eller äldre, lönar det sig nästan alltid att tilläggsisolera vinden. Där är den ursprungliga isoleringen sällan tjockare än 15-20 centimeter, och då bör man fylla på till cirka 50 centimeter (tjockare isolering är sällan meningsfullt).
Om den gamla isoleringen är frisk och torr kan den ligga kvar. Torrt sågspån är minst lika bra som mineralull eller annat modernt material.
I en enplansvilla med 125 kvadratmeter boyta kan besparingen bli runt 2 000 kWh per år, eller drygt 1 500 kronor. Siffrorna är något lägre i söder och något högre i norr.
Efter vindsbjälklaget är fönstren de mest känsliga punkterna för energiförluster. Moderna energieffektiva fönster släpper bara igenom en tredjedel så mycket värme som äldre tvåglasfönster. Ett enklare alternativ till att helt byta ut de befintliga fönstren är att sätta in en extra ruta eller att byta en av de befintliga rutorna mot en isolerruta som kan monteras in i den befintliga bågen. Besparingen kan bli upp till 2 000 kWh per år.
Tilläggsisolering av ytterväggar och fasad har i allmänhet sämre lönsamhet än vindsbjälklag och fönster.
 

6. Varmvattenberedare

Villor med direktverkande el har separata varmvattenberedare. El- och oljepannor har i allmänhet integrerade beredare medan moderna vedpannor ofta är kopplade till en ackumulatortank med inbyggd varmvattenberedare.
Äldre varmvattenberedare är ofta dåligt isolerade. Mätningar visar att upp till 1 200 kWh per år kan försvinna genom väggarna på en äldre beredare. En ny välisolerad beredare kan minska förlusterna och spara ganska många hundralappar per år.
För en genomsnittlig villa är 200 liter en lämplig volym för en beredare. Temperaturen i beredaren bör vara 60 grader. Varmare vatten ökar förlusterna medan kallare vatten i värsta fall ökar risken för skadliga bakterier.
En ackumulatortank med varmvattenberedare kan vara en framtidsinvestering om man vill ha ett flexibelt värmesystem med flera olika energikällor.


7. Värmeåtervinning


Ventilationsluften drar varje år med sig 6 000 kWh energi ut ur huset. Så mycket värme försvinner från en genomsnittlig villa med frånlufts- eller från/tilluftsventilation utan värmeåtervinning.
Med en värmeväxlare kan en stor del av frånluftens värme överföras till inkommande luft och återvinnas. Ett bra s k FTX-system (”Från, Till, X-växling”) ger både ett behagligare inomhusklimat och en besparing på 3 000 till 4 000 kWh. Komforten ökar också därför att man inte blåser kall uteluft direkt in i bostaden.
Äldre ventilationssystem har ofta ganska hög ljudnivå och eftersom fläktar och filter är svåra att underhålla och göra rena är en gammal anläggning inte särskilt hygienisk.
Ett bra system för värmeåtervinning ska ha ett väl kontrollerat luftflöde, ha låg ljudnivå och vara lätt att underhålla.

8. Pelletskamin

Som kompletterande värmekälla är pelletskaminen ett mycket bra alternativ. Jämfört med vedkaminen brinner pelletskaminen kontinuerligt med automatisk bränslematning och justerbar effektreglering. Kaminen kan alltså brinna oavbrutet under vintern och bidra med ända upp till 70 procent av husets värmebehov om värmen kan sprida sig mellan husets olika delar.
Pelletskaminen är ett lämpligt komplement till el eller olja. Framför allt när det är som kallast kan man sänka elvärmens effektbehov och kanske till och med minska huvudsäkringens amperetal.
Priset på pellets är ungefär hälften av elpriset. För en genomsnittlig villa som värms till hälften med pellets minskar de årliga energikostnaderna med mellan 3 000 och 4 000 kronor.
Pellets finns att köpa både i lösvikt och säck.