Lagrad sommarsol ger värme hela året - energiboden

Share 
0 röst(er)

Kan man inte lagra sommarvärmen i berget, för att utnyttja senare? Jodå - och idag räknar Arne Moberg med att spara 15.000 kronor om året.

Det var efter några sommarnätter på varma klipphällar som Arne Moberg fick idén. Borde man inte kunna lagra sommarvärmen i berget, för att utnyttja den under den kalla årstiden? Och visst kunde man det. Idag räknar han med att kunna spara 15.000 kronor om året på sin smarta energibod.

Idén till energiboden kläcktes under några sommarnätter då fjärilssamlaren Arne Moberg var ute för att leta efter nattflyn. Ute på klipporna fann han att det var lättare att fånga de flygande insekterna när han stod på mörka klippor. Fjärilarna trivs nämligen speciellt bra där, eftersom klipporna utstrålar värme på kvällen. Tidigare hade han haft vaga funderingar om att lagra solvärme i husgrunden, men snart insett att detta inte skulle kunna fungera tillfredsställande. Istället kläcktes idén som gick ut på att upprätta ett borrhålslager i berget, där man skulle kunna magasinera solvärme.

Bergborraren skeptisk till idén
När Arne kom hem från sina nattliga utflykter tog han kontakt med en bergborrare för att dela med sig av sina idéer. Men denne och Arne var inte på samma våglängd. Bergborraren var bara inställd på att utnyttja bergets egenvärme. Enligt bergborraren skulle borrningen innebära att det skulle bli kallare under första året och inte förrän under följande år, skulle man kunna utvinna någon värme.
Men vad Arne ville var att få upp värmen från borrhålet med en gång, genom att först ladda ner solvärmen i hålet, därefter skulle värmen tas tillvara via en värmepump. Med denna metod borde man kunna få den dubbla mängden värme, jämfört med om man enbart utnyttjade bergvärme. Borraren skakade på huvudet och sade att "så kan man väl inte göra". Varför inte? frågade sig Arne då, och gick hem för att fortsätta att fundera.
Detta blev första steget i en kreativ process som fortfarande pågår, men numera i samarbete med doktoranden Peter Kjaerboe från institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik på KTH i Stockholm.


160 meter djupt hål
Arne Moberg lät borra ett 160 meter djupt hål ner i berget, där de första 24 metrarna var lera. Sedan vågade borraren inte borra djupare, eftersom han var rädd för att förlora sin borrkrona. Arne säger idag att man kanske hade klarat sig med ett 30-40 meter grundare hål, men att man tog till lite i överkant för att ha några extra metrar att ta till. Vid 70-80 meter stötte man på saltvatten från den senaste istiden d v s lager som brunnsborrare normalt inte gillar, eftersom det innebär trubbel att få in saltvatten i en sötvattenbrunn. Men när det gäller värmelager i en energibrunn är det snarast en fördel att nå fram till vattenlager, som har legat där det ligger i tusentals år utan att flytta på sig. Detta betyder också att värmelagringskapaciteten ökar i borrhålet. Idag vet man inte riktigt vad som är det optimala borrhålsdjupet eller bästa håldiametern. Det är inte heller säkert att de borrutrustningar man idag använder för brunnsborrning är den mest ideala för energilagringshål.


Solvärmeteoretiker När hålet var klart och värmepumpen installerad började Arne Moberg känna att han behövde komma i kontakt med någon solvärmeteoretiker på högskolenivå. Efter en hel del forskande kom han i kontakt med doktoranden och läraren Peter Kjaerboe vid institutionen för uppvärmnings- och ventilationsteknik (EUV) på KTH. Denne nappade direkt på Arnes idéer, eftersom de låg nära hans egen forskning kring solvärmelagring med hjälp av självcirkulerande system utan rörliga delar.


Sparar 15.000:- om året
Arne Moberg räknar med att spara ca 15.000 kr om året i uppvärmningskostnader med det nya systemet. I nuvarande utformning klarar energisystemet 2/3 av Enskedevillans hela årsbehov av energi.
Enligt Arne Mobergs beräkningar ska systemet betala sig på mindre än 6-7 år. Investeringen är visserligen i dagsläget ganska stor, men vid serieproduktion, som man hoppas ska komma till stånd, räknar man med att komma ner till hälften. Vad det hela då handlar om är ungefär samma revolution på energisidan som en gång skedde när PC kom under 1980-talet. Vem trodde då att varje hem skulle ha minst en dator? Undertecknad blev utskrattad av IBM:s experter, när han vid ett besök med sin dataförening 1985 på IBM:s huvudkontor, förutspådde att den här utvecklingen kommer om 10 till 15 år!


Växthus som luftvärmesolfångare
Den innovative Arne Moberg menar att man till energiboden kan koppla ett växthus, som också fungerar som en luftvärmesolfångare, liksom en liten tio kbm:s swimmingpool, som väljs cylindrisk av stabilitetsskäl. Denna kan användas som en mellanlagring för att solvärme skall kunna laddas ner i borrhålet under dygnets alla timmar. Jag kan, delvis av patentskäl, inte gå in på alla detaljer och systemlösningar, men förutser en intressant utveckling. En tanke med det hela är att alla delvis ska kunna skräddarsy sina anläggningar efter egna förutsättningar.


Fler ekologiska energilösningar
Arne Mobergs framtidsvy för ett mer ekologiskt grundat samhälle baserar sig på små enheter som familjen, eller det egna hemmet. Den enskilde villaägaren kan själv redan nu göra mycket rent ideellt i liten skala, utan att göra ingrepp i det egna huset. Bl a kan rätt placerade växter bidra till att spara lite energi genom att husets lägre delar skärmas av från kalla vindar från norr. Detta är inte något nytt utan har tillämpats på olika håll i världen alltsedan urminnes tider, men är delvis någonting, som har glömts under vår egen stressade tid.
Ytterligare en fördel med energiboden är att om, eller snarare när, nya energisystem kommer i framtiden, är det bekvämt att kunna prova dem separat. Utrymmet i boden räcker faktiskt även till annat, exempelvis kyl- och svalutrymme och förvaring av trädgårdsredskap.


Av Gunnar W Bergman Ill: Leif Qvist VIV nr 1/2001

 

 

Av Gunnar W Bergman

Du är inloggad som Logga ut Uppdatera dina uppgifter

Kommentera artikeln

Skicka
annons

hitta en leverantör

Se fler leverantörer
annons:
annons

Jämförelsetjänster

Att hålla i pengarna är inte alltid så lätt. Här kan du via Compricer jämföra olika elbolag, bredbandsleverantörer, bolåneinstitut med mera.

Jämför räntor
Jämför bolån
Jämför elpriser
Jämför mobilt bredband
Jämför villaförsäkringar

Se fler jämförelsetjänster!

Läs våra villabloggare!

Villabloggarna består av vanliga och ovanliga vardagshjältar som skapar sina husdrömmar och fixar sin villavardag


Sofias villablogg – poesi om drömmar och detaljer  


Bengts villablogg - om solceller och energi


Kabusabo villablogg - storstadsflytt till landsbygd


Elins villablogg - inrednings- och fotointresserad


Angelicas villablogg - att bo i ett kråkslott


Gunnels villablogg – bygga nytt vid 60+


annons
Braskaminen Andorra 11995.-

Modern braskamin med konvektion och möjlighet till uteluftsanslutning. Täljstenstopp finns som tillval. Effekt: 8 kw

Q Effect – unik rengöring

Alla luftvärmepumpar måste rengöras för att behålla sin effekt. För endast 299.- rengör du enkelt din luftvärmepump. Q Effect säljs i välsorterad fackhandel eller sök din återförsäljare på www.canvac.se

Sänk din uppvärmningskostnad!

En luft-luftvärmepump från Innova är ett effektivt sätt att göra stora besparingar i hus med direktverkande elvärme. Ett kraftpaket säkerhetsutrustad för sträng kyla. Utrustad med den senaste tekniken som t ex sin unika temperatursensor i fjärrkontrollen ger den en jämnare temperatur i hela rummet.

Skönare inomhusklimat

Luftkonditionering och värmepump för skönare inomhusklimat och lägre energikostnad!

annons

Quiz - Testa dina kunnskaper Forum - Ge oss dina tips Nyhetsbrev - Få våra senaste tips Auktion - Lägg ett bud och fynda älja huset? Hitta en mäklare med Vi i Villa
annons
annons
annons
annons

annons

Vi i villa finns även i Danmark, Norge och Finland