Valet av värmesystem hänger mycket på det enskilda huset – hur det är isolerat, geografiskt placerat, dess invånare och deras vanor. Att värma huset med ved är faktiskt fortfarande billigast. Därpå följer pellets, bergvärmepump och fjärrvärme – pellets är i genomsnitt 12 procent billigare än bergvärme och 19 procent billigare än fjärrvärme, enligt Energimyndigheten.
Och allra minst påverkan på växthuseffekten har solfångare, följt av pellets och ved. I allmänhet kan man säga att det är lättare att ge råd om förbrukningen är hög och huset är stort, än om den är låg och huset är litet. Ju högre förbrukning, desto lättare är det att hämta hem vinsten i pengar, konstaterar Mats Danielsson, energirådgivare i Göteborg.
– I fritidshus och småhus med liten energiförbrukning kanske man inte vinner alls på att byta uppvärmningssystem.
Börja med att fundera över i vilken ordning du bör åtgärda ditt hus, tipsar Arne Andersson, handläggare på Energimyndigheten.
– Det kanske är bättre att förbättra klimatskalet (väggar, tak, golv och fönster) först för att sedan kunna sätta in ett uppvärmningssystem med kanske halva effekten, istället för att först byta värmesystem och sedan sitta med dyra uppvärmningskostnader och en överdimensionerad panna.
Och så rådet som faktiskt tål att upprepas gång på gång: se över familjens vanor och ovanor – det kan ge stora besparingar.
– Det är enkelt att med smarta val och rätt beteende spara mycket el genom att exempelvis ha rätt belysning, tänt endast vid behov samt genomtänkta vanor i köket och i andra hygienutrymmen.
Välj också de mest energieffektiva alternativen när du ska byta utrustning hemma – lågenergilampor, A-märkta vitvaror och så vidare.
Har du direktverkande el och vill byta? Blir det för dyrt att sätta in vattenburet? Och är det rimligt i just ditt hus?
– Vattenburen värme är en kostsam investering – räkna med 5 000 kronor per radiator. Samtidigt ställer den krav på utrymme för det alternativ som väljs, berättar Arne Andersson.
Lösningen kan vara att delkonvertera huset. Genom att exempelvis installera en luft-luftvärmepump minskas elnotan. Ett bättre alternativ är en luft-vattenvärmepump med vattenradiatorer i den del av huset som har öppen planlösning och som är enkel att komma åt avseende rördragning, tycker Arne Andersson.
– Man kan då behålla elradiatorerna i husets yttre hörn och rum och installera vattenburen värme i de delar där man vistas ofta och som utgör husets huvudsakliga yta.
Ännu bättre är att installera en vattenmantlad pelletskamin som ger både värme, varmvatten och mysfaktor.
– Denna kan enkelt installeras i centrum av vistelsezonen och bidra med huvudsaklig uppvärmning där, samtidigt som den också kan leverera tappvarmvatten.
– Och skulle man nu inte välja en vattenmantlad kamin har den vanliga pelletskaminen sin givna plats i alla eluppvärmda hus.
För den som har tillräckligt med plats och vattenburen värme är pelletspannan ett bekvämare alternativ. Dagens pelletspannor sotar och askar ur sig själva. Kompletterat med solfångare blir det allra bäst.
– Då behöver pannan inte eldas på sommaren stup i ett för tappvarmvatten, samtidigt som man slipper ha en skorstensstock som är varm och höjer temperaturen inne när värmen ändå räcker till.
Var dock beredd på att det kan bli problem om du byter värmesystem, varnar Mats Danielsson.
– Det behöver inte handla om olösliga problem men var vaksam för att de kan uppstå. Sätter du exempelvis in en värmepump i ett hus där skorstenen tidigare varit i bruk kan fuktproblem uppstå.
– Fuktproblemen i sig kan i allmänhet åtgärdas men tillkommer ventilationssystem blir ju slutnotan för systembytet högre.
Läs mer om biobränslen(pelletspanna, -kamin samt vedpanna)
Läs mer om värmepumpar (frånluftvärmepump, luft-luftvärmepump samt berg-, jord- och sjövärmepump)
Läs mer om fjärrvärme och solfångare