Med tanke på att halva Sveriges fastighetsbestånd byggdes under 50-, 60- och 70-talen då el och olja var billigt och isolering inte prioriterades, är det inte konstigt att marknaden för olika isoleringsprodukter är stor idag. I en vanlig villa är värmeförlusten genom taket 15-20 procent, så det finns många argument för att tilläggsisolera vinden:
Elförbrukningen kan sänkas, vilket är gynnsamt både för den egna plånboken och för miljön.
Huset får bättre värden när bostaden ska energideklareras (obligatoriskt vid försäljning sedan den 1 januari 2009).
Det är förhållandevis enkelt och billigt att tilläggsisolera vinden.
Men att isolera vinden innebär också risker som leverantörer inte alltid upplyser om.
– Vad man ofta glömmer är att alla hus är byggda med ett system för hur värme och ventilation ska fungera. Byter man då uppvärmning eller isolering så ändrar man husets förutsättningar. Det blir lite som att stoppa in en annan motor i en bil. Det kanske går bra, men man bör ta reda på vilka konsekvenser det leder till innan man sätter igång, säger Vi i Villas byggskadeexpert Peter Bratt.
Han har i sitt arbete som byggcontroller och skadespecialist på Länsförsäkringar sett exempel där råsponten på insidan av yttertaket redan två-tre år efter tilläggisolering har angripits av mikrobiell påväxt, alltså mögel.
Innertak och takstolar måste då saneras eller i värsta fall bytas. Det kan handla om utgifter på upp till en halv miljon kronor.
– Det som händer när man isolerar vinden är att mindre spillvärme från husets bottenvåning når vinden. Vinden blir kallare och därmed ökar den relativa fuktigheten. Det innebär att man kanske måste minska ventilationen för att stänga ute fuktig luft, säger Peter Bratt.
Vårt mildare klimat med fuktiga vintrar bidrar också till en ökad risk för problem.
Bästa sättet att kontrollera om man har fuktproblem är att gå upp på vinden en vinterdag och kolla om det finns kondens på innertaket. Om innertaket är torrt så behöver man sannolikt inte vara orolig.
För den som har bestämt sig för att tilläggsisolera är det viktigt att först ta reda hur det egna huset fungerar.
Hur ser det ut under den befintliga isoleringen (som i äldre hus ofta är kutterspån)? Kanske måste man ta bort delar av den gamla isoleringen på några olika ställen för att få klarhet. Finns en ångspärr som gör att fukten inte vandrar upp till vinden? Var finns de stora värmeläckagen i dag? Genom att tända lamporna på bottenvåningen och gå upp på en mörk vind kan man se var ljusstrimmor tränger igenom, exempelvis intill murstock eller vid genomföringar för ventilation.
När man ska tilläggsisolera vinden väljer många villaägare i dag någon variant av lösull som sprutas in eller glasull som rullas ut.
– Det är svårt att ge generella råd för vilka material och metoder som är bäst om man vill tilläggsisolera. Det duger inte att ge råd över telefon, utan man måste se förhållandena på plats. Det beror på vilken sorts hus, uppvärmning, ventilation och typ av isolering du har i dag, konstaterar Peter Bratt och fortsätter:
– Om du ska anlita någon är det viktigt att välja en entreprenör som förstår och tar ansvar för helheten. Isoleringen är bara en bit. Vad man behöver är någon som kan lämna en offert på hur du får ett friskt hus även efter tilläggsisoleringen.
Ett sätt att försäkra dig om att du anlitar en seriös aktör är att kontrollera om företaget du anlitar är anslutet till ”Behörig Lösull” som är en standard framtagen av branschföreningen inom Sveriges Byggindustrier. Systemet innebär att installatörer och leverantörer följer gällande regler för lösfyllnadsisolering och kvalitetssäkring.
Peter Bratt avråder inte från att göra arbetet själv, men poängterar att det är viktigt att vara väl påläst.
– Vanligaste felet man gör är att packa isoleringen för hårt. Isoleringsförmågan kan försämras med upp till 40 procent om man trampar ned den. Det är luften som isolerar, säger han.
Hur tjockt isoleringsskiktet ska vara beror dels på hur mycket isolering som redan finns, dels hur kyligt klimatet är där man bor, men man brukar rekommendera 30–50 centimeter.
Efter att man har tilläggsisolerat sin vind finns olika sätt att hålla koll på fukten. Viktigast är att man själv gör regelbundna besiktningar av sin vind, särskilt under den kalla årstiden.
– Man får helt enkelt vara sin egen husdoktor, konstaterar Peter Bratt.
Om man märker att allt inte står rätt till kanske man måste installera mekanisk hjälp i form av en avfuktare som automatiskt slår på en värmeslinga när luftfuktigheten blir för hög.
En annan säkerhetsåtgärd för ökad trygghet är att skaffa en trådlös hygrometer med alarmfunktion, som aktiveras när den relativa luftfuktigheten överskrids.
Tilläggsisolering är en relativt enkel åtgärd. Här ett tak som är förberett för lösullsisolering.
Vid lösullsisolering är det viktigt att se till att den inte blir för hårt packad då det är luften som isolerar.
Innan du isolerar bjälklaget är det viktigt att du kontrollerar att ångspärren inte är skadad .
Checklista om du ska tilläggsisolera vinden:
1. Kontrollera så att det är tätt i vindbjälklaget. Ångspärren som hindrar fuktig luft från bottenvåningen att tränga upp får inte vara skadad innan du lägger isolering ovanpå.
2. Sträva efter att skapa undertryck i huset. Den som eldar med olja, ved eller pellets har ofta undertryck. Har värmekällorna ersatts med fjärrvärme eller luftvärmepump skapas ofta övertryck och då trycks den fuktiga luften uppåt. Då kan det vara idé att installera en mekanisk frånluftsfläkt för att åter skapa undertryck i huset.
3. Titta på vindens ventilation. Det ska finnas ventiler i varje nock och ventilationsöppning längs takfoten. Men hur mycket ventilation du ska sträva efter är en avvägning. För mycket ventilation gör att temperaturen faller och den relativa fuktigheten ökar. För lite ventilation gör att fuktig luft inte kan vädras ut. Kontakta en fackman om du är osäker.