Supersäkra badrummet!

–I dag får inga rörgenomföringar, förutom golvbrunn och annat avlopp, gå genom badrumsgolvet. Våra undersökningar visar att 76 procent av fuktskador i badrum kommer från golvet, konstaterar Peter Bratt.

Vilka är då skyldiga till flest fuktskador: glada amatörer eller professionella hantverkare?

–Yrkesmän står för nästan hälften av alla fuktskador. I de flesta fall så tror jag inte att det handlar om medvetet slarv, utan om okunnighet, säger Peter Bratt.

Peter Bratt är byggcontroller på Länsförsäkringar och har även själv en bakgrund som hantverkare. För honom var det naturligt att göra mycket av badrumsrenoveringen själv. Tre saker ska man dock lämna till fackmän: vvs, el och tätskikt.

–Du får göra allt utom el själv om du följer branschreglerna, men det är inte att rekommendera. Man måste vara väldigt insatt om man ska göra det själv, säger han.

I sitt nya badrum valde Peter Bratt att riva ut allt ned till husets grundbetong. Många väljer att bygga på befintlig stomme, ofta träbjälklag, men då riskerar man att få ett golv som sviktar. Lägger man då klinker utan att först förstärka golvet kan det bildas sprickor i tätskiktet där fukten kryper ned.

Peter valde att byta ut det gamla träbjälklaget och gjuta det nya golvet med EPS cement som är gjord av torrcement och expanderade cellplastkulor. Det är värmeisolerande och fukttåligt vilket innebär att golvet som nu har golvvärme är isolerat från värmeläckage till marken.

Eftersom två av väggarna i Peters badrum var av trä-reglar (som sväller på sommaren och krymper på vintern) så fixerades de genom att montera plåtvinklar i innerhörnen för att hindra rörelser. Väggarna kläddes med fukttåliga våtrumsskivor. I de väggar med vvs-installationer byttes allt regelverk i trä ut mot plåt som är något dyrare än träreglar.

Peter valde att byta ut det gamla träbjälklaget och gjuta det nya golvet med EPS cement. Lägg märke till alla rör som stack upp genom det gamla tätskiktet – 24 stycken.

Peter Bratt har själv en bakgrund som hantverkare och för honom var det naturligt att göra mycket av badrumsrenoveringen själv. Tre saker ska man dock lämna till fackmän: vvs, el och tätskikt.

Före!

Badrummets fem svaga punkter:

1. Golvbrunnarna. Det absolut svåraste att få till när man bygger ett badrum är att montera golvbrunnen i våg och i rätt nivå, samt att få till anslutningen av tätskikt, brunnsmanschett och klämring. 76 procent av alla våtrumsskador i badrum inträffar i golvet.

2. Rörgenomföringar med tappvatten eller värmerör får inte komma upp ur golv med tätskikt. På grund av rörens rörelser var det svårt att få tätt runt rören redan när många hade plastmatta i badrummet. Med klinker, som de flesta väljer i dag, är det snudd på omöjligt att klippa plattorna snyggt och få tätt.

Helst ska rören ligga utanpå väggarna, annars ska rören upp i väggen och ligga i ett fördelarskåp med tät botten som tar upp eventuellt läckage. Då syns det tydligt om vatten rinner ut på golvet.

3. Våtzon 1 i trähus. Här sker 97 procent av alla badrumsskador. Hela golvet och väggytor en meter från platsen där du duschar eller badar klassas som våtzon 1.

Godkända tätskikt i denna zon är tätskiktsfolie, plastmatta och vattentäta skivor. Skruvinfästningar i zon 1 är ofta en svag punkt och bör undvikas. Varje hål genom tätskiktet är en potentiell skaderisk. Hela golvets yta i badrummet ska luta mot golvbrunnen.

4. Hål i tätskiktet. Många borrar hål i kaklet för att sätta upp duschstång, duschväggar, handdukshängare, eller skåp och punkterar därmed fuktspärren bakom kaklet. Ett badrum är egentligen inte starkare än en ballong, ett nålstick i tätskiktet så faller hela konstruktionen. I dag finns lim som fäster på keramik. Allt fler hantverkare jobbar med detta. Förutom att man slipper punktera fuktspärren så blir det enklare att flytta saker som man har limmat. Man tar bara en bit pianotråd och skär bort limmet.

5. Ventilation. Ett badrum ska kunna hantera stora mängder vatten från dusch och bubbelbadkar. En fläkt får ut fukten och ska placeras i den delen av rummet där fuktansamlingen är som störst, annars riskerar man att fläkten bara skjutsar ut den torrare luften.

Efter.

– Golv och väggar ska vara helt stumma när man lägger klinker och kaklar. Att välja plåt är också ett sätt att undvika organiska material i väggarna. Om man får en läcka så får det inte samma konsekvenser som om det vore trä bakom yt/tätskiktet. Det handlar om att bygga med större marginaler, konstaterar Peter Bratt och fortsätter:

–Ibland är vi drulliga. Den mänskliga faktorn kan ställa till det så att vi missar i ett litet moment. Då ska det inte få katastrofala följder. Vi måste bygga en konstruktion som är mer förlåtande.

När det gäller golvet så ska det vara fall på hela golvet och inte bara runt golvbrunnen. Så ser det dessvärre inte ut i alla badrum. Många villaägare tvingas skrapa vattnet in mot brunnen efter avslutad dusch.

– Vad många missar är att det måste vara fall i hela badrummet mot golvbrunnen även i underlaget för tätskikt. Vatten och fukt tränger ner genom fogarna och då ska vattnet under klinkerplattorna rinna mot brunnarna. Därför är underarbetet jätteviktigt, säger Peter Bratt.

De 24 gamla rör som tidigare stack upp ur golvet hemma hos Peter demonterades och nya rör för kall/varmvatten och golvvärme drogs in i fördelarskåp i väggen. Om rören skulle läcka leds vattnet in i skåpet och därefter ut på golvet och ner i två nya golvbrunnar.

Går det då att tänka både estetiskt och praktiskt, eller får vacker design stryka på foten om man vill bygga enligt alla branschregler?

–Det ena behöver verkligen inte utesluta det andra. När vi valde inredning till vårt badrum strävade vi efter tidlöshet. Vi ville inte att det skulle kännas omodernt om fem år. Därför blev det vitt kakel på väggarna och kalksten på golvet. Sedan kan man färgsätta och piffa upp med handdukar, menar Peter Bratt.

Det praktiska tänket fanns med också i val och placering av badkar och den duschkabin som även fungerar som ångbastu.

Duschkabin som även fungerar som ångbastu. Duschkabiner har haft dåligt rykte men i dag finns estetiska och stabila kabiner och fördelen med den vi har är att det inte blir någon fuktbelastning på väggar och golv.

–De går att lyfta ut i framtiden och badrummet kommer då fortfarande att vara intakt. Duschkabin har haft dåligt rykte och man tänker ofta på sommarstuga och rassel i konstruktionen. Men i dag finns estetiska och stabila kabiner och fördelen med den vi har är att det inte blir någon fuktbelastning på väggar och golv. Vattnet rinner rakt ner i golvbrunnen.

De 24 rör som tidigare stack upp ur golvet demonterades och nya rör drogs in i fördelarskåp i väggen. Om rören skulle läcka leds vattnet in i skåpet och ut på golvet ner i golvbrunnen.

Många villaägare räknar i dag kallt med att en badrumsrenovering kostar 200 000 kronor, nära tio gånger så mycket som vi i snitt betalade för 20 år sedan.

–Vi vill ha golvvärme, kakel, klinker, bubbelbadkar, ljud, ljus och snygg design. Med tanke på hur mycket pengar vi lägger ner så borde vi ta reda på mer innan vi anlitar hantverkare. Vi borde ställa högre krav på att de är kunniga och jobbar efter de byggregler och branschregler som gäller vid tillfället för byggnationen, säger Peter Bratt.