God ventilation är en förutsättning för att du, din familj och ditt hus ska må bra. En familj med två vuxna och två barn andas in - och ut - uppemot 75 000 liter luft varje dygn (!). Bor du i en villa på 150 kvadratmeter bör all luft inomhus bytas ut ungefär varannan timme (cirka 50 liter/sekund) för att luftcirkulationen ska vara optimal.
För det är just cirkulationen som är det viktiga. Luften inomhus ska röra sig mellan rummen, ny, frisk luft släppas in och gammal luft ledas ut. Att öppna fönster eller dörrar för att släppa in frisk luft är nog bra, men det är den kontinuerliga luftrörelsen som är viktigast. Dessutom släpper du ut onödigt mycket värme när du vädrar under den kalla årstiden.
Ett hus på 150 kvm bör ha minst 5 tilluftsventiler. Vill du komplettera urspungsventilationen kan en termostatstyrd, väggventil "Fresh 100 Thermo" som öppnas eller stängs beroende på utetemperatur, vara ett alternativ. Kondensskyddad. Kan även fås med kjudreducering. Pris cirka 500 kronor. Bort med fukten
Den främsta anledningen till att man behöver ventilera ut gammal luft är för att få bort fukten. Utandningsluften innehåller mycket fukt (det kan man se om man till exempel andas på en spegel), likaså bildas vattenånga vid matlagning, dusch och exempelvis torktumling. Fuktig luft som blir stillastående mot exempelvis fönsterbågar, väggar och golv, kan på sikt ge röta och mögelskador. Dessutom bärs dålig lukt och skadliga ämnen bättre i fuktig än i torr luft.
För god ventilation strävar man efter att skapa undertyck i huset, så att luften "dras" genom huset. Det vanliga är att man har tilluftsventiler i sovrum, vardagsrum samt eventuella allrum, och frånluftsventiler som suger ut gammal luft i köket (exempelvis via köksfläkten), badrummet samt andra våtutrymmen. Detta sker genom tre olika typer av ventilation; självdrag (vanligast i äldre hus) mekanisk frånluftstyrd ventilation samt mekanisk till- och frånluftsventilation. Kontrollera vilken typ av ventilation ditt hus har innan du vidtar åtgärder.
Tecken på att ventilationen i ditt hus är dålig:
- Kondens och imma på insidan av fönster, främst vintertid.
- Imma på badrumsspeglarna stannar kvar längre än en halvtimme efter dusch (vanligt i äldre hus som är byggda för bad, inte dusch).
- Luften känns instängd, luktar illa och känns tung.
- Familjemedlemmarna har ofta huvudvärk utan känd orsak.
- Stekos sprider sig i huset.
- Allergier och rinnande näsa och ögon.
- Dålig sömn.
Digital hygrometer "HydroLogger" från TFA för mätning av temperatur och luftfuktighet. Inbyggt larm varnar om värdet är för högt eller lågt, perfekt för långtidsövervakning. Pris cirka 650 kronor på exempelvis Conrad.se. Normalt bör luftfuktigheten ligga på mellan 40-60 procent.Vad kan jag göra själv?
Mät luftfuktigheten. Misstänker du att din ventilation är undermålig kan du enkelt mäta luftfuktigheten. En enkel hygrometer, ofta kombinerad med termometer, kan du köpa i byggvaruhandeln från cirka 200 kronor eller få låna/hyra mer avancerade modeller från de flesta ventilationsfirmor. Du kan givetvis även beställa en fuktmätning från ett ventilationsföretag. Normal luftfuktighet är 40-60 procent, gärna 50.
Kontrollera att dina fläktar och ventiler är hela, rena och inte igensatta.
Att det är bra drag i ventilerna kontrollerar du enklast genom att hålla ett A4papper framför ventilen. Pappret ska i princip sugas fast mot ventilen om det är frånluft, är det tillluft ska det tydligt böja sig bort. Det ska heller inte vara smutsigt och svart på väggen runt ventilen.
Se över dina fönster. Är de kanske för välisolerade? Har du isolerat dem med tätningslister ska det alltid finnas en liten luftspalt utan isolering på cirka 20 cm högst upp (gäller ej kök och andra våtutrymmen där fönstret isoleras runt om).
Låt innerdörrarna stå öppna eller på glänt. Vill du absolut ha sovrumsdörren stängd på natten kan det vara bra med en dörr med ventilationsspringa upptill. Finns ingen sådan kan du hyvla av någon centimeter högst upp på dörren (gäller alla rum utom kök och våtutrymmen där ventilationen sker längs golvet).
Installera fläkt och/eller ventiler. En liten Pax-fläkt i exempelvis badrums- eller tvättstugeventilen kan göra stor skillnad - om den används. Glömmer du att sätta på den blir det motsatt effekt eftersom den annars blockerar luftgenomströmningen i ursprungsventilen.
En extra friskluftsventil, gärna med pollenfilter för allergiker, i exempelvis sovrumsväggen är relativt enkel att montera själv.
Isolera ventilationskanalen på vinden. Har du en kallvind kan skillnaden mellan den varma inomhusluften som är på väg ut och den kalla vindsluften vintertid vara så stor att det bildas kondens på utsidan av röret. Detta leder till att fukten droppar ned på golvet på vinden och hela utrymmet kan bli för fuktigt. Undvik detta genom att klä in röret med 45 mm mineralull. Kontrollera också att röret är helt och inte läcker.
Möblera luftigt. Öppna planlösningar är bra. Se till att luften kan röra sig fritt i rummen och ställ inte soffor och liknande tryckt mot väggarna. Tänk också på att det bör vara 1-2 cm mellanrum mellan fönsterbrädorna och väggen, annars kan inte den varma luften från radiatorerna stiga upp till fönstret, med kondens som följd.
Inred med växter. Det ökar visserligen inte cirkulationen, men vissa växter hjälper till att rena inomhusluften, som exempelvis fredskalla, ampellilja och prickblad. Men fyll inte fönsterbrädorna fulla, då blir luftcirkulationen dålig och du kan få kondens på fönsterrutorna istället.
Ta hjälp!
Har du stora problem, eller fått konstaterat för hög radonhalt, fukt- eller mögelskador, ska du inte experimentera själv. Anlita en ventilationsfirma och be dem gå igenom ditt hus och ge dig förslag på åtgärder. Många av dem kan du säkert göra själv om du är lite händig, men experternas råd borgar för en optimal lösning.